Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. De första frihetsrörelserna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE FÖRSTA FRIHETSRÖRELSERNA. 13
Från den nya unionens stränder utbredde sig dess
frihetsidéer med oemotståndlig makt öfver den nya världen, och
funno den tacksammaste jordmån i de hårdt betryckta
spanska kolonierna. Unga kreoler från dessa kolonier,
som gjorde besök i Europa, kommo under inflytelse af
franska revolutionens läror och förde dem med sig till
hemlandet. Tiden var mogen för ett utbrott, och det
behöfdes blott en gnista, för att tända upprorets låga i hela
det spanska Amerika.
Sedan Napoleon trolöst gjort det spanska
konungahuset till sina fångar och insatt sin broder Josef till
lydkonung i Spanien, reste sig dess stolta folk till förtviflat
motvärn mot den franske världseröfraren. Äfven till det
spanska Amerika spridde sig rörelsen, som alltså till en
bärjan hade en mycket lojal karaktär. Men då Spaniens
folk gifvit sig en fri författning, fordrade kolonierna samma
friheter och rättigheter som moderlandet, men framför allt
att i den nya riksförsamlingen varda representerade efter
sin folkmängd. Detta skulle emellertid kunnat leda
därtill, att det egentliga Spaniens ombud i sin egen riksdag
blifvit öfverflyglade af koloniernas representanter, och
spanjorerna ställde sig därför afvisande gent emot koloniernas
fordran. Dessa började nu att föra striden på egen
hand och för egen räkning. Sedan Napoleon blifvit störtad
och konung Ferdinand VII återvändt till Spanien, gjorde
den usla bourbonska styrelsen ett brådt slut på den
nyförvärfvade friheten, och de upproriska kolonierna blefvo
nu så mycket mindre angelägna att återvända under
Spaniens lydnad. Under ett par årtionden och under
ledning af män sådana som en Simon Bolivar fultföljde
de med förtviflans mod den frihetskamp, som skulle
förbyta dem i en krets af mer eller mindre fria, mer eller
mindre lyckliga republiker.
Med möda och nöd lyckades Spanien undan sitt
väldes fall åt sig bevara två af Västindiens öar, det stora
Kuba och det mindre, i öster belägna Portorico. Liksom
inom naturens värld de ålderdomliga lifsformerna, så
kunde i historiens värld Spaniens ålderdomliga statsform
på de afskilda öarna bättre bevara sig mot det nyas allt
omstörtande anstormning. För fastlandet räckte Spaniens
härar ej till, men väl kunde dess flottor hålla öarna i
styr. Endast Kubas negerbefolkning, som på grannön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
