Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. De första frihetsrörelserna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 SPANIEN OCH KUBA.
Haiti såg sina svarta bröder efterhärma de hvitas försök
att grunda egna stater, gjorde 1812 ett svagt och snart
undertryckt försök till resning. Spanien hade också
åtminstone så mycket förstånd, att det medgaf Kuba några
lättnader, som främjade dess ekonomiska uppblomstring,
och särskilt beviljades 1818 ett upphäfvande af det gamla
förbudet att handla med andra länder än moderlandet,
hvarigenom Kubas välstånd i hög grad främjades.
Liksom tillfälligtvis fick Kuba sedermera ett par
gånger styresmän af ganska framstående duglighet, som
sörjde för dess välstånd och redan 1834 började anlägga
järnvägar.
Men detta var också allt. Då England mist sina
amerikanska kolonier, hade den hårda läxan lärt det att
bättre behandla, hvad det ägde kvar och så växte under
dess hägn Kanadas, Australiens och Sydafrikas
blomstrande samhällen upp till frihet och storhet. Men så
läraktigt var icke det stolta Spanien. Med den afsigkomna
fattigdomens envisa högfärd har det in i det sista hållit
fast vid makten att förtrycka de två öar, som utgöra den
enda återstoden af dess gamla härlighet i Amerika. I
stället för att genom beviljande af större frihet knyta
dem fastare vid sig, har det genom fortsatt förtryck och
utsugning allt mera inpräglat längtan efter befrielse i
öboarnas hjärtan. Vår landsmaninna Fredrika Bremer,
som 1851 en tid vistades på Kuba, klagar bittert öfver
de spanska ämbetsmännen, som utplundra folket och
tillskansa sig änkornas och de faderlösas andel. Att äfven
dessa öar en dag kunde begära att få lefva sitt eget lif,
det har efter alla nederlag ej fallit det förstockade
moderlandet in.
Den amerikanska unionens slafstater sträokte
upprepade gånger ut sina snåla händer efter det rika Kuba,
för att med dess förvärf stärka sin makt inom unionen.
Inom kongressen lupo nämligen slafstaterna fara att blifva
öfverröstade af de i antal och folkmängd allt mera
tillväxande fria staterna, och om detta finge ske, kunde de
snart motse den dag, då slafveriet i trots af allt deras
motstånd skulle varda upphäft. Fördenskull gick hela
deras diktan och traktan ut på att så mycket som möjligt
öka de slafhållande staternas antal och utvidga slafveriets
område. Till den ändan genomdrefvo de 1845 inför-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
