Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Det andra upproret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 SPANIEN OCH KUVDA.
som fullföljes genom en rad af oupphörliga småfäktningar.
Den vildhet, hvarmed striden föres, har snarare till- än
aftagit, och liksom förra gången föres den lika mycket
mot orklösa gubbar, värnlösa kvinnor och barn, som mot
väpnade män. Upprörande skildringar lämnas om den
barbariska grymhet, hvarmed de politiska fångarna
behandlas i spanjorernas fängelser, där de ej sällan
kvarhållas på blotta misstankar att hafva stått i förbindelse
med insurgenterna, eller för det enda felet att befinna sig
i släktskap eller vänskap med någon af deras ledare. En
ung kvinna af hög börd, señora Evangelina Cisneros, fick
sålunda under lång tid försmäkta i ett spanskt fängelse, af
det enda skäl, att hon var brorsdotter till ledaren för det
kubanska upprorets provisoriska regering, och detta
fortfor, till dess den unga damen under stora faror och
romantiska äfventyr blef befriad af en amerikansk
tidningskorrespondent.
Jämte den nämde Cisneros, som äfven under den
förra uppresningen intog en framstående ställning, märkas
bland den nuvarande resningens ledare general Maceo
och mulatten Maximo Gomez. Nu liksom förra gången
kämpa hvita, mulatter och svarta broderligt sida vid sida
mot den gemensamme förtryckaren.
Mot den ånyo begynnande revolutionen utsändes 1895
ännu en gång den gamle Martinez Campos. Han ville
åter fara med lämpor och sökte i det längsta att medla
fred. Men insurgenterna hade ej glömt, huru hans löften
förra gången blifvit hållna. Ännu satt vid styret i Spanien
samme Canovas del Castillo, som 1878 gjort den tappre
generalen till en efrivillig löftesbrytare, och hvad som
skett då, det kunde förnyas om igen. Den gamle krigaren
rådde ifrigt till eftergifter på fullt allvar, men då han ej
kunnat förmå de upproriska att sträcka vapen, blef han i
stället i januari 1836 hemkallad.
Nu utsändes efter honom den beryktade general
Weyler för att kväfva upproret i eld och blod. Tysk till
sin härkomst liksom Filip II, tyckes han liksom denne
öfverträffa spanjorerna i allt det onda, som med fog kan
sägas om dem. Icke med orätt bär haun namn af Kubas
bödel. Det kan synas, att han som soldat är pliktig att
fullgöra det uppdrag han fått, och att icke han, utan de
som sändt honom böra tadlas därför, om det är af ondo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
