Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
Sveriges Privata Föret a g ar e
1437 finnes härom följande bestämmelse: »Vilken sven som för lön tjänar,
han är pliktig att arbeta, till nio slår om kvällen, och upp stå, då tre slår
om morgonen. Vilken sven som försummar, att han ej kommer timeliga
(d. v. s. i tid) till arbete, som sagt är, have försummat den dagen» (d. v. s.
dagen räknades icke såsom arbetsdag).
Men även om andra orsaker än arbetstiden kunde tvist uppstå. I
»Samlingar till Göteborgs historia» av Wilhelm Berg berättas t. ex. om ett mål,
som år 1740 avdömdes av målareämbetet i Göteborg. En gesäll hade lämnat
sin anställning, emedan »han om vintern illa farit med det han merendels
fått till mat, gröt, mjölk och bröd, samt ost, sill, bröd och vitling men ej
annan fisk». Han fick emellertid till svar, att han borde nöja sig med
husmanskost, och till på köpet fick han böta.
I början hade gesällerna, som nämnts, i viss mån ansetts höra till mästarens
hushåll, men så småningom kommo de, tack vare sammanhållningen
sinsemellan och sina organisationer att intaga en allt friare ställning. Om en
gesäll hade grundad anledning till missnöje med sin mästare och denne visade
sig omedgörlig, »skymfades» hans verkstad, d. v. s. alla hans gesäller
lämnade arbetet, och ingen fick arbeta hos honom, förrän tvisten reglerats.
Ibland skymfades på detta sätt alla hantverk i staden. Det kunde t. o. m.
hända, att alla gesäller lämnade staden och sökte sig till andra orter, där
de hjälptes till arbete av platsens gesällföreningar. Om en dylik blockad
berättas från Tyskland, att den utbröt år 1495 och varade i tio år. Det var
bagargesällerna, som strejkade, emedan de icke fått intaga sin hävdvunna
plats i kyrkoprocessionen på Kristi lekamens dag. När striden äntligen
upphörde, stodo gesällerna som segrare.
Innan en gesäll fick bli mästare, måste han, stadgar den ovannämnda
skråordningen för skräddarna och överskärarna, först ha arbetat minst ett år i
staden, på det att man måtte »skåda hans arbete». Undantagen från denna
bestämmelse var dock den, som tjänat »herrar och furstar». Vidare måste
han lämna uppgift om födelseort samt bevis på att han var av äkta börd. En
annan ovillkorlig förutsättning var, att han ägde den ovan nämnda summan
av tjugu mark för att uppehålla borgar- och brödraskapet. Likaså var han
skyldig att erlägga »fem mark reda penningar i bössan och en mark i
harneskpenningar». Tre gånger skulle han ansöka om inträde i kompaniet, »äska
ämbetet», innan hans anhållan bifölls. Ännu en fordran var, att två av
ämbetets medlemmar gingo i borgen för att den nye brodern skulle foga sig efter
kompaniets bestämmelser och göra rätt för sig enligt skråordningen.
Det icke minst viktiga för att vinna inträde i skräddar- och
överskärar-ämbetet var emellertid mästarprovet eller »mästarskörden», d. v. s. prov på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
