Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74
Sveriges Privata Föret a g ar e
ganska bred men blev på 1890-talet spetsig. Lädergaloschen blev från
1870-talet ovanlig och ersattes alltmer av gummigaloschen.
Det nya seklets ingång medförde inga större förändringar på skomodets
område. Nya skomaterial hade dock tillkommit i de kromgarvade
skinnsorterna boxkalv och chevrå, som snabbt undanträngde de tidigare
bark-garvade skinn- och lädersorterna. År 1907 kommo sandalerna, dessa
populära sommarskor, billiga, enkla och mycket brukade. J. A. Gartz i Kumla
berömde sig av att ha varit den förste som införde dem i Sverige.
Säkerligen har den romerska sandalen i någon mån stått som förebild. På engelska
och tyska kallas de dock veldtschoen, ett holländskt ord, som tyder på
att de kunna stamma från holländarna i Kapkolonien.
Under denna tid var inflytandet från Förenta staterna påtagligt. Därifrån
kom bulldoggstån på modet. Tvär, bred och hög, var den en fantastisk
företeelse i skomodet. 1914 kom världskriget och därmed knapphet på skinn
och läder men överflöd på pengar. Högskaftade damkängor voro mycket
efterfrågade. Handgjorda betingade de ibland ett pris av 250 à 350 kronor.
Vanliga fabriksskor kostade 50 à 70 kronor.
Efter världskriget kom fredskrisen, som på allvar satte in 1920 och som
beredde skobranschens män stora svårigheter. Skomodet har under den
följande tiden varit så varierande och brokigt att dess motstycke icke finnes
i tidigare perioder av fotbeklädnadens växlingsrika historia. Den mest
markanta förändringen var att damkängan plötsligt blev omodern och
efterträddes av lågskon och då särskilt slejfskon. Genom perforeringar,
stickningar, remmar och andra utsmyckningar uppnådde man en stor variation i
skomodet. Nya skinnsorter såsom ödla, orm och krokodil infördes.
Rå-gummisulor voro moderna och det svenska folket gungade lätt och lustigt
på detta nya sulmaterial. Damstövletten eller den ryska stöveln var ett
exklusivt mod omkring 1926 och på 1930-talet var liksom nu damernas
gummistövlar ett eklatant bevis för att skomodet kan komma med
överraskningar.
Det sista årtiondets skomod har fått sin prägel av friluftsliv och sport.
Sandalen och sandaletten i luftiga modeller ha varit bruk på sommaren. På
vintern ha kraftiga vandrarskor och bastanta pjäxor varit favoriter. För
damerna ha pjäxorna gjorts vita, blåa och röda eller också ha raggsockor
i bjärta färger fått bidraga till att sätta en färgklick på dräkten. Återstår
att se vilka överraskningar skomodet i framtiden kan ha i beredskap åt oss.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
