Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Automobil - Standardvagnar och sportvagnar, av ingenjör Carl Skånberg - Racervagnar, av teknol. doktor Nils Gustafsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AUTOMOBIL
minst en tredjedel av hjulens omkrets.
Vagnen skall vidare vara försedd med
vindruta, automatisk start, backspegel och ljud-
dämpare. Minst ott reservhjul skall
medföras, anbringat utanpå vagnen, så att det
ej hindrar dörrarnas öppnande. Sk-g.
RACERVAGNAR.
Se även artiklar om Alfa-Romeo, Austin, Auto-Union, Bugatti, Delage, Delahaye, Duesenberg,
E. R. A., Maserati, Mercedes-Benz, M. G. och Miller.
Vid konstruktionen av en racervagn
gäller det att inom ramen för gällande
racerformel skapa en vagn, som ger
högsta hastighet, snabb acceleration,
snabb inbromsning samt bästa möjliga
vägegenskaper. Racervagnen utgör
därför det bästa hjälpmedlet för
utvecklingen av standardvagnen, och
utan erfarenheterna från racertävlingar
hade standardvagnen av i dag ej nått
sina egenskaper.
Racervagnen måste ha en motor med
hög effekt. Detta kan endast nås
genom en hög verkningsgrad hos motorn
och ett högt varvtal för
effektmaximum. Därigenom uppvisar även
racervagnen en bättre bränsleekonomi
än standardvagnen. (Med
bränsleekonomi menas i detta sammanhang
givetvis ej förbrukningen per km.)
Kör-motstånden, främst luftmotståndet,
måste nedbringas till ett minimum
genom en lämplig formgivning av vagnen
efter försök i vindtunnel.
Den moderna racervagnen är i varje
del utformad med största omsorg. Detta
gäller icke blott Grand
Prixvag-n e n utan även den 1,5-litersvagn,
voiturette, som under senare år
tilldragit sig alltmer intresse.
Detta kan betraktas som en reaktion mot
utvecklingen mot en extrem racertyp under
den förra ->-Grand Prixformelns
giltighetstid 1934—37. Därigenom hade storloppen
blivit en uppgörelse enbart mellan tre
statsunderstödda firmor och ett fåtal förare, icke
minst av ekonomiska skäl. Visserligen
saknas tillförlitliga uppgifter om vad en Grand
Prixvagn kostar, då den ej är till salu, men
man beräknar, att t. ex. de tyska
fartvidundren kosta verken upp till en kvarts
million Rmk per styck.
Racerkonstruktörerna ställdes 1937 inför
nya uppgifter.
Den 1934—37 gällande formeln ställde
konstruktörerna inför uppgiften att vid
en fastställd maximivikt, 750 kg, ut-
vinna högsta möjliga hastighet. Man
måste därför bygga lättare vagnar.
Genom användande av lättmetaller och
smäckrare konstruktioner lyckades t.
ex. Mercedes-Benz på fyra år öka
cylindervolymen från 3,5 till nära 6
liter och motorns effekt från 350 till
550 hkr.
Genom den nya formeln, som trädde
i kraft 1938, förändrades den tekniska
situationen. Formeln införde
minimi-vikten för vagnarna, baserade på
cylindervolymen, och gjorde för första
gången skillnad mellan motorer med
och utan kompressor. Utgår man från
högsta tillåtna cylindervolymen, 3 liter
för kompressormatade motorer (4,5 liter
för motorer utan kompressor), betyder
detta en reduktion av cylindervolymen
med hälften, under det att vagnens vikt
ökats med omkr. 40 kg (i verkligheten
mera, då 1938 års vagnar i allmänhet
äro avsevärt tyngre än minimivikten).
Därigenom sänkes givetvis
topphastigheten.
Racervagnarna äro utan undantag
utrustade med fyrtaktmotorer.
Toppventiler och överliggande kamaxlar äro
regel. Kompressionsförhållandet är
alltid större än på standardvagnarnas
motorer.
V-formen dominerar, även om raka
motorer förekomma. Cylinderantalet
på Grand Prixvagnarna är vanligen 8,
12 eller 16.
Varvantalet för maximal effekt ligger
hos alla Grand Prixmodellerna mellan
6 000 och 7 500 varv per minut, hos en
del voiturettetyper (t. ex. Austin) ännu
högre.
Tyska och italienska kompressormatade
mot franska kompressorlösa maskiner.
Den nya racerformeln kommer i stor
utsträckning att bli en strid om
kompressorns företräden. Även om tyskar
387
396
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
