Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fysiologi, av med. doktor T. Holst-Larsen, Oslo - Blodomloppet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FYSIOLOGI
kropparna genom sin förmåga av egen
rörelse ut genom kapillärrörens
väggar och bort till den plats, där
bakterierna befinna sig, i det att de
attraheras av de giftämnen, som bildas av
bakterierna. De vita blodkropparna
bildas i lymfkörtlarna och mjälten.
Blodet har den märkliga egenskapen,
att det stelnar under loppet av få
minuter, så snart det kommer utanför
våra blodkärl. Denna s. k. koagulation
beror på att ett i blodplasman upplöst
äggviteämne därvid ombildas till
oupp-löstligt fibrin, som bildar ett fint,
tät-maskigt nätverk i blodet. På grund av
koagulationen avstannar därför i regel
blödning från små sår fort av sig själv.
Blodmängden utgör omkr. 5—8 % av
kroppsvikten. En vuxen man har omkr.
4—5 liter blod. Fara för förblödning
föreligger vid förlust av bortåt hälften.
Hur hjärtat arbetar.
Se Anatomi, pl. 13.
Blodet drives runt i kroppen i
kärlsystemet genom hjärtats verksamhet.
Hjärtat drager sig tillsammans och
slappnar i regelbunden rytm. Först
sammandraga sig förmaken och
omedelbart därefter hj ärtkamrarna.
Förmakens sammandragning varar i regel
0,1 sek., kamrarnas 0,3 sek. Därefter tar
hela hjärtat paus i 0,5 sek. Genom
ven-tilliknande klaffar mellan förmak och
kammare samt mellan hjärtats
kammare och de stora artärerna tvingas
blodströmmen i en bestämd riktning.
Under hj ärtpausen strömmar blodet
från de stora venerna in i förmaken och
vidare ned i kamrarna. Genom
förmakens sammandragning drives ytterligare
litet blod från förmaken ned i kamrarna.
Sammandragningen av hjärtats
kamrar börjar 0,1 sek. efter förmakens
sammandragning. När trycket i hj
ärtkamrarna härigenom börjar stiga,
stängas klaffarna mellan förmak och
kammare, och när trycket i hj
ärtkamrarna blir lika stort som blodtrycket i
kropps- och lungpulsådrorna, öppnas
klaffarna mellan hj ärtkamrarna och
dessa artärer, och blodet drives ut i
artärerna. Så snart trycket i kamrarna
genom deras därpå följande avslappning
sjunker under trycket i de stora artä-
Bild 3. Högra hjärthalvan vid olika faser av
verksamheten. T. v.: förmaket under
sammandragning, den treflikade klaffen till
kammaren öppen, klaffarna till lungpulsådern
stängda; t. h.: kammaren under
sammandragning, blodet pressas ut i lungpulsådern förbi
de öppna klaffarna, den treflikade klaffen är
stängd och hindrar blodet att strömma
tillbaka till förmaket.
rerna, stängas åter de sistnämnda
klaffarna, medan klaffarna mellan förmak
och kammare öppnas, och blodet
strömmar från förmaken ned i kamrarna.
»Slagvolym.»
Den mängd blod, som drives ut från
varje kammare vid dess
sammandragning, kallas hjärtats slagvolym.
Denna är hos vuxna män i vila omkr.
60 cm3 (40—80 cm3). Den stiger vid
kroppsansträngningar, särskilt hos
tränade individer, och kan gå upp till
120 cm3.
tPulsfrekvens.»
Antalet hjärtslag i minuten kallas
pulsfrekvens. Denna är hos män mellan
15 och 50 år i vila omkring 70, hos
kvinnor något högre. Hos barn avtar den
från omkring 140 vid födelsen till omkr.
90 vid 5-årsåldern och omkring 80 vid
10-årsåldern. Efter passerandet av
50-årsåldern stiger den normala
pulsfrekvensen åter. Pulsfrekvensen tilltar
vid kroppsansträngningar, mindre hos
tränade än hos otränade, liksom den
hos tränade snabbare når
utgångsvärdet efter ansträngningens upphörande.
Den kan stiga till 150 eller mer. Hos
tränade idrottsmän kan den gå ned till 50.
477
486
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
