Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fysiologi, av med. doktor T. Holst-Larsen, Oslo - Andningen - Hur musklerna arbeta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FYSIOLOGI
Brösthålans storleksförändringar
åstadkommas genom musklerna.
Brösthålans utvidgning vid
inandningen åstadkommes genom
andningsmusklernas verksamhet. De
viktigaste äro mellanrevbensmusklerna
och mellangärdet. Vid sin
sammandragning lyfta de förstnämnda
revbenen, varvid brösthålans storlek tilltar.
Vid mellangärdets sammandragning
utjämnas dess två kupoler, varigenom
brösthålan även ökas nedåt. Vid
ansträngd andning medverka även andra
muskler, särskilt halsmusklerna.
Utandningen sker i regel genom
att bröstkorgen, när
inandningsmusklerna slappna, avspännes och återgår
till utgångsställningen, varvid
tyngdkraften medverkar. Vid ansträngd
andning medverka även bukmusklerna
vid utandningen.
Vid jämn andning går vid varje
andetag omkring 0,5 liter luft ut och in ur
lungorna (andningsluften). Efter vanlig
inandning kunna ytterligare omkr. 1,6
liter sugas ned i lungorna
(komplementärluften) och efter vanlig utandning
ytterligare omkr. 1,6 liter pressas ut
(reservluften). Efter den djupast
möjliga utandning innehålla lungorna
ytterligare omkring 1 liter luft (restluften).
Summan av komplementärluften,
andningsluften och reservluften utgör den
största luftmängd, som kan pressas
ut efter en så djup inandning som
möjligt. Denna luftmängd, den s. k.
vitalkapaciteten, är hos vuxna män i
genomsnitt 3,5 liter, hos kvinnor 2,5. Den
står i ett visst förhållande till
kroppslängden och är störst hos långa,
muskelstarka individer. Den kan avsevärt
ökas vid träning, i vissa fall upp till 6
liter. Vitalkapaciteten är störst vid
omkring 35 års ålder och sjunker sedan
på grund av bröstkorgens tilltagande
stelhet.
»Lungventilationen.»
Under vila andas man 14—16 gånger
i min. Lungventilationen blir då 7—
8 liter (0,5X16=8). Vid kroppsan-
strängningar ökas lungventilationen
upp till det 10-dubbla, dels genom att
antalet andetag i min. stiger (upp till
40), dels genom att andningsluften
tilltar på bekostnad av
komplementärluften och i mindre grad av reservluften
(upp till 2 liter).
Andetagens antal och djup regleras
på reflexväg från det s. k.
respira-tionscentrum i förlängda märgen.
Blodets kolsyra utlöser här impulser, som
genom nervfibrer ledas till
inandningsmusklerna.
Hur musklerna arbeta.
Kroppen äger två slag av muskler,
dels de s. k. glatta musklerna, dels
de tvärstrimmiga.
De förra förekomma i de inre
organen, i blodkärlens och
matsmältningsorganens väggar, där de reglera
blodtryck, tarmrörelser etc. Dessa muskler
arbeta tämligen långsamt, och det mest
karakteristiska för dem är, att de i
motsats till de tvärstrimmiga
musklerna ej stå under viljans inflytande.
Ett undantag utgör hj ärtmuskulaturen,
som, trots att den är tvärstrimmig, ej
står under viljans inflytande.
Den tvärstrimmiga muskulaturen
utgör mer än en fjärdedel av
kroppsmassan.
Den tvärstrimmiga muskelns byggnad.
Redan med blotta ögat ser man hur
muskeln är uppdelad i en hel del
trådar, som ligga sammanbuntade i
bindvävsfack. Men först genom
undersökning i mikroskopet kan den finare
byggnaden studeras.
Muskeltråden är 0,05 mm i diameter
och av halvflytande beskaffenhet.
Den omges av ett tunt, genomskinligt
hölje. Tvärsöver denna lilla tråd synes
en hel del tvärgående strimmor, mera
tättstående hos de snabbast arbetande
musklerna. Sådana trådar ligga
tusentals tillsammans, invävda i
bindvävsfack, och bilda det vi kalla muskel
eller kött. Invävda mellan de olika
trådarna ligga talrika små blodkärl,
starkt förgrenade.
477 491
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
