Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hazelius, Brita, gift Nyström - Hazena - HB - Healy, Cecil - Heart of Midlothian - Heat - Heathcoat-Amory, Joyce, lady →Wethered - Heatlopp - Hébert, Georges
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÉBERT
Hazelius, som 1929 utexaminerades från
Arvedsons GI i Stockholm, har verkat som
gymnastik" och simlärarinna i Stockholm och Rio
de Janeiro. e. b-ll.
Hazena är ett tjeckiskt handbollsspel,
som spelas efter i stort sett samma regler
som vanlig handboll.
HB är nationalitetsbeteckning för
flygplan från Schweiz.
Healy [hili], Cecil, australisk
simmare (1882—1917), var en av de simmare,
som först visade européerna crawl, ett
simsätt, som i Tyskland länge efter
honom kallades Healy-Tempo.
Healy vann vid OS i Aten 1906
bronsmedaljen på 100 m fritt simsätt och blev sexa på 400
m. Vid OS i Stockholm 1912 vann han
silvermedaljen på 100 m med lm 4,6s, blev fyra på
400 m samt var medlem av Australasiens
segrande lag på 4x200 m. Healy vann 1906
engelska mästerskapet på 220 yards.
Heart of Midlothian [hat av [-midlå0’-Sian],-] {+midlå0’-
Sian],+} vanl. förkortat Hearts,
fotbollsklubb i Edinburgh, stiftad 1873, har näst
Glasgow Rangers och Celtic varit
Skottlands framgångsrikaste klubblag. Hearts
har 2 ggr vunnit skotska ligan(1895 och 97)
samt 4 ggr cupen (1891, 96, 1901 och 06).
Klubbens förnämsta spelare ha varit
centern Robert Walker, som 1900—12
spelade i skotska landslaget 29 ggr,
centern D. Mc Culloch, halvbacken A. Massie,
som 1932—38 var självskriven i
landslaget, backen A. Anderson (17 ggr i
landslaget) samt innern Tommy Walker (14
ggr i landslaget). — Klubbens plan,
Tynecastle Park, rymmer 60 000
åskådare. P- B.
Heat [hit], eng., hets, intensiv
kraftansträngning, enstaka lopp (fr. serie, ty.
Vorlauf eller Lauj), betecknar en grupp
samtidigt startande i en tävling.
Uttrycket förekommer i fri idrott, dock
endast vid tävlingar i löpning (i kast och hopp
användes beteckningen grupp), simning,
cykelåkning och hastighetsåkning på skridsko med
gemensam start. Allt efter som det rör sig om
en uttagning eller om ett avgörande lopp,
talar man om försöksheat, mellanheat och
slutheat (eng. final heat). De båda sistnämnda
uttrycken ha dock numera på många håll
utträngts av beteckningarna semifinal och final.
Heatens storlek varierar. Avgörande är i
första hand banans bredd, i andra hand
antalet deltagare.
Indelningen i heat sker i regel genom lott-
ning. I flera idrotter förekommer ofta s. k.
seedad drawing (utsådd lottning), d. v. s. de
bästa, ofta även de näst bästa, placeras i olika
heat, medan övriga deltagare lottas ut på de
olika heaten.
Inom travsporten har heat en något
avvikande betydelse. ->Heatlopp.
Heathcoat-Amory [hi’J)kå°t e^mari],
J o y c e, lady ->-Wethered.
Heatlopp [hit-], hästsportt.,
förekommer inom travsporten och undantagsvis
även inom galoppsporten. Inom
travsporten utskrives heatlopp i regel på 1 600 eller
1 609 m. Segrare blir den häst, som först
vunnit två heat. Ge de två första heaten
olika segrare, mötas dessa i ett
avgörande heat. I allmänhet inpassas
heatloppen så mellan andra löpningar under
den pågående tävlingsdagen, att hästarna
få tillfälle att vila ut. Travsportens
största heatlopp äro i Amerika
->-Hamble-tonian Stake, i Europa
->Matadoren-Rennen. Roos.
Hébert [ebä’r], Georges, fransk
gymnastikpedagog (f. 1875), sjöofficer,
skapade åren efter sekelskiftet ett
»naturligt» gymnastiksystem, som fått stor
betydelse för den fysiska fostran i
Frankrike och som även upptagits i flera
sydamerikanska länder.
Under sina kryssningar med franska
örlogsmän uppehöll han sig ofta vid Afrikas
västkust. Han lade därvid märke till negrernas
välformade gestalter och trodde sig kunna dra
den slutsatsen, att deras kroppsutveckling
berodde på de naturliga övningar, som de
tvingades till i kampen för tillvaron.
För att ge den moderna
kulturmänniskan en ersättning för dessa naturliga
övningar skapade Hébert ett
gymnastiksystem, vars övningar i stort sett byggde
på naturmänniskans rörelseformer
(->Hé-berts gymnastik).
År 1904 blev Hébert föreståndare för
franska marinens gymnastikskola i
Lo-rient, där han införde sitt system. År
1913 ställde marquis de Polignac till hans
förfogande utomordentligt
ändamålsenliga anläggningar i Reims’ stadion, Parc
Pommery. I denna mönsterskola,
College d’athlètes, utbildades före
världskriget omkring 11 000 elever. Efter kriget
grundade Hébert 1919 i Paris La paléstra,
1181
1182
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
