Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ridsport, av ryttmästare Frank Martin och professor E. Hohwü Christensen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RIDSPORT
prilli B (9 min.), som ingår i fälttävlan, lätt,
och kombinerad tävlan, lätt.
I k ü r uppvisar ryttaren under 6 min. sin
häst i självvalt svårt program, vari piaff,
passage och piruetter skola ingå. Vid bedömningen
i denna klass tages särskilt hänsyn till hästens
gång, ryttarens val av program och
rörelsernas utförande, programmets genomförande
och totalintrycket. Ryttaren har i denna klass
tillfälle att visa de rörelser, som särskilt ägna
sig för honom och hans häst, och domarnas
bedömning kan ske mera fritt än i övriga klasser.
Bedömning.
Vid dressyrtävlan skall domarnas antal enligt
internationella bestämmelser vara udda och
minst tre. De sätta betyg för varje rörelse eller
grupp av rörelser med 0 till 10 poäng.
I klass svår A och olympisk dressyrtävlan
(Prix Caprilli A) multipliceras varje
rörelsegrupps poäng med en viss koefficient, vilkens
storlek är bestämd på grund av
rörelsegruppens betydelse. Från summan, alltså de sålunda
erhållna siffrorna, i svår A efter division med
10, dragas felpoäng, som beräknas på följande
sätt: felridning första gången 2 poäng, andra
gången 5 poäng (felridning tredje gången
bestraffas med uteslutning) och överskriden tid
med 1/2 poäng för varje sekund.
I övriga klasser sänkes betyget med 2 poäng
för varje uteglömd eller i felaktig ordning visad
rörelse. För första och andra vägran i hoppning
avdragas 3, resp. 6 poäng (tredje vägran medför
uteslutning) och för överskriden tid V2 poäng
för varje hel sekund.
Varje ryttares resultat erhålles genom
adde-ring av samtliga domares poängsummor. Den
ryttare, som därvid nått högsta
slutpoängsumma, är segrare, den därnäst nr 2 o. s. v. Om
två eller flera ryttare ha samma poängsumma,
placeras den främst, som hos
domareordföranden erhållit högre poängsumma. Äro dennes
poängsummor för ifrågavarande ryttare lika,
avgör ordföranden ordningsföljden.
Bedömningsgrunder.
För bedömningen finnas vissa
fastställda grunder. Enligt dessa skall hästen
snabbt, mjukt och villigt följa ryttarens
hjälper. Han skall vara på tygeln och
såväl på stället som under rörelse med
bakdelen inriktad på framdelen och med
eftergift i nacken oavlåtligt bjuda framåt.
Ryttarens hand skall ha en jämn, lätt
och mjuk förbindelse med hästens mun,
och hästen skall med stadigt huvud och
fritt buren hals samt med nosen något
framför lodplanet genom ögat stöda lika
på bägge tyglarna.
Skritten skall vara ren, taktmässig och
väg-vinnande, traven naturlig, fri och
taktmässig. Den samlade traven skall skilja sig från
kort trav, framför allt genom högre resning,
mera undersatta och krökta bakben samt ökad
schvung. I ökad trav skall ryttaren under
ned-sittning kunna förbli mjukt och stilla i sadeln,
vilket visar, att hästen rör sig på rätt sätt.
Galoppen skall vara flytande, lätt och
taktmässig. För den samlade galoppen gälla samma
fordringar som för samlad trav. I förvänd
galopp skall hästen vara ställd åt galoppsidan,
och framben och bakben skola röra sig på
samma spår.
Galoppombyte i språnget skall ske i ett
språng. Hästen skall förbli rak, och ombytena
utföras lätt och smidigt utan märkbara rörelser
från ryttarens sida.
I passage, d. v. s. en mycket samlad trav med
höga, taktmässiga, diagonalt regelbundna steg,
skola frambenens rörelser vara synnerligen
kraftiga med tydligt vilande i steget, och
bakbenen skola kadensmässigt och med schvung
trampa under hästens tyngdpunkt. Felaktigt är
om bakdelen kastas från den ena sidan till
den andra.
Piaff betecknas i bedömningsgrunderna som
passage på stället, varvid hästens ben väl
lyftas och taktmässigheten tydligt markeras.
Piruett i galopp börjar utan föregående halt i
det ögonblick, då bakbenen upphöra att röra
sig framåt. Frambenen och yttre bakbenet
vända i galopp kring inre bakbenet, som bildar
pivå. Inre bakbenet skall, markerande
galopptakten, trampa på samma ställe.
Ryttarens inverkan skall vara mjuk med i
möjligaste mån omärkliga hjälper. Tungslag,
vissling och användande av rösten som hjälp
böra ej förekomma.
För ett framgångsrikt deltagande i
dressyrtävlingar fordras att hästen i flera
år underkastats en systematisk skolning.
Snabbdressyr leder ofelbart till bakslag.
HOPPNING.
Tävlingar i hoppning försiggå vanligen
på särskilt anordnade banor inomhus
eller utomhus. Efter hindrens
svårighetsgrad uppdelas hoppningen i klasser,
i Sverige Svår A, Svår B, Medelsvår A
och B samt Lätt A och B. Dessutom
förekomma vissa specialformer:
terränghoppning, höjdhoppning, barriärhoppning,
grupphoppning och laghoppning samt
hippodromhoppning och stafetthoppning.
Hindren.
Hindren, som äro avgränsade med
flaggor, buskar, stänger o. d., äro så kon-
1107
1114
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
