Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första delen: Ortografien eller Rättskrifningsläran - 2. Om de särskilta Bokstäfvernas Uttal och Teckning - § 2. Om Konsonanternas Uttal och Teckning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
( 35 )
hvilka gemenligen uttalas som Blanning, Vänning, Invän-
ning, Använning, Lansändar, Lansherre, Utomlans, m. m.
Stafningsreglor.
D tecknas:
1) Der dess egentliga ljud höres i det vårdade
uttalet : Däld, Röd, Rodnad, Midsommar, Ordspråk.
2) I ord, der denna konsonants ljud mer eller
mindre försvinner; men hvilka , till följe af allmänt
bruk eller tydlig härledning, fordra stafning med
d. Detta inträffar :
a
) I vissa ord, som enligt bruket fordra d fram-
för j: Djekne, Djerf, Djefvul, Djup, Djur, med de-
ras härledningar. Likaså komparativen Sednare, af
Sedan. Dock skrifves superlativen Sist utan d.
b
) Framför t uti supinet af verber, som hafva
infinitiven på da eller dja, t. ex. de hafva Lydt,
Födt, Stödt, Vändt, Tändt, o. s. v. , af Lyda, Föda,
Stödja, Vända, Tända.
c
) Framför t uti neutret af passiva participer
och adjektiver, hvilkas maskulin eller feminin slu-
tas på d. Hit höra således icke blott participerna
af de nyssnämda verher på da eller dja, t. ex. Bu-
det är åtlydt, Barnet är väl uppfödt , Huset
är understödt, itändt , o. s. v.; utan alla an-
dra participer, så snart de slutas i maskulinet eller
femin. på d
, t. ex. det är Lagdt, Sagdt, Gjordt,
Trodt, Börjadt, Slutadt , Saldt, Skadadt,
Ändradt, o. s. v. (af Lagd, Sagd, Gjord, Trodd,
Börjad, Slutad, Sald, Skadad, Andrad). Likaså
adjektivers neutrer, antingen de nyttjas såsom så-
dana, eller som adverber: Gladt, Godt, Rundt,
Hårdt, Mildt, Spädt, Lärdt (af Glad, God, Rund,
Hård, Mild, Späd, Lärd
).
Härvid märkes skillnaden emellan vissa ver-
bers supin, som stafvas utan d, och neutret af de-
ras passiva particip, som stafvas med d, ehuru
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
