Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första delen: Ortografien eller Rättskrifningsläran - 2. Om de särskilta Bokstäfvernas Uttal och Teckning - § 2. Om Konsonanternas Uttal och Teckning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
( 46 )
Hvad stafningen af historiska och geografi-
ska namn , samt förnamn , beträffar, så synes c
eller k böra nyttjas allt efter som namnen till-
höra folkslag , i hvilkas språk den ena eller den
stafsått i det språk, hvartill de egentligen hôra, då der
emot deras teckning med c eller ch endast skulle visa
det utseende de fâtt i Latinsk eller Fransysk omstafning.
Men åfven de från andra fråmmande språk, sårdeles
från Latinen eller Fransyskan lånade ord , bora , oak-
tadt de i dessa språk tecknas med c, ch eller que,
likvål i Svenskan tecknas med k, af följande skál:
1:0 I fall vissa utlåndska ord åro oumbârliga ,
och således måste upptagas i Svenska språket (
om
onôdigtvis brukade utländska ord år har icke frå-
ga) , så synas dessa ord icke blott genom uttal
och böjningar, utan åfven genom sjelfva stafnings-
såttet bora på det nårmaste med vårt språk inför-
lifvas. Dâ nu bokstafven c uti inhemska ord aldrig
nyttjas, utom vid fördubbling af k i slutet af en
grundstafvelse , men denna sednare konsonant der-
emot brukas i alla andra fall , så vål i ordens bôr-
jan som midtuti och vid slutet, så tyckas åfven de
upptagna fråmmande orden bóra stafvas med det
Svenska bokstafstecknet k, hvarigenom de erhålla ett
inhemskt utseende , i stållet för att teckningen med
c skulle ståndigt påminna om deras utlåndska ur-
sprung. Vi kunna t. ex. icke genom någon öfver-
såttning eller omskrifning vid alla tillfällen beqvåm-
ligt umbåra orden Kanon, Kantor, Koncert, Kontor,
Klass, Klaver, Kuliss, Kassa, Kredit, Aktör, Trak-
tat, o. s. V. Dessa ord brukas allmånneligen och
beståndigt som S enska; de bójas som Svenska ; de
måste da anses tillhöriga vårt språk, och följaktligen
tecknas på samma sått, som de likljudande stafvel-
serna uti Svenska orden Kana , Kanter, Konstig ,
Klase, Klafve, Kula, Kasse (Fisk-kasse) , Akta,
Trakta, o. s. V.
2.0 Andra nationers exempel. Således bytte Ro-
marne det Grekiska k uti det Latinska c, och skref-
vo Academia, Bibliotheca, Comoedia, Clangor, Coma,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
