Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra delen: Etymologien eller Läran om Ordens Arter, Böjning och Härledning - 3. Om Substantivet - § 1. Om Substantivernas Deklination
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
( 86 )
KAP. III
.
Om Substantivet (Nomen Substantivum).
§. 1.
Om Substantivernas Deklination.
Svenska substantiver kunna deklineras på tven-
ne sätt: i Obestämd form, t. ex. Krona, Kronas ;
eller i Bestämd form , t. ex. Kronan, Kronans.
gera den, betecknar orsak , åmne , medel , såndring , för-
ening , o. s. V., eller hvaraf, hvarigenom, hvarmed , hvar-
ifrån , på hvad sått något verkar eller sker. Denna ka-
sus, ehuru hittills antagen i Svenska Språklåran , synes
dock bora derifrån uteslutas , af följande skål : 1) Eme-
dan Latinens Ablativ blott uttrycker några få af de mång-
faldiga genom prepositioner i vårt språk betecknade för-
hållanden; hvadan det tyckes föga lämpligt, att blott för
dessa fa förhållanden antaga en egen kasus i Svenskan,
helst då denna kasus hvarken utmärkes genom en sårskilt
åndelse, ej heller, såsom Dativen , derigenom, att prepo-
sitionen kan uteslutas. 2) Om , enligt Latinens förebild,
vissa prepositioner , t. ex. af
, från, med, antoges att
regera Ablativen , så måste andra antagas att regera Ac-
kusativen, t. ex. Till staden, Kring fältet, o. s. v. , och
vissa åter, att efter deras vexlande betydelse regera
Smsom Ablativen eller Ackusativen , t. ex. Vinna genom
list (Ablat.) och Tåga genom landet (Ackus.) , Sjúk till
kroppen (Ablat.) och Gå till kyrkan (Ackus.) ; men att
sålunda afgóra, hvilkendera af dessa begge kasus en pre-
position i hvarje fall skall anses regera, blefve ofta ytterst
svårt, då bestämmandet i vårt språk helt och hållet må-
ste bero af den stundom omårkligt fina skiljaktigheten i
sjelfva begreppet : hvaremot i Latinen hvarje preposition ,
oberoende af förändringarna i dess betydelse, med fâ un-
dantag alltid regerar samma, genom åndelsen tydligt ut-
mårkta, kasus. 3) Ett sådant bestämmande, om det ock
vore möjligt, skulle dock i ett språk med lika åndelser
för hvarje indirekt bôjd kasus vara alldeles öfverflödigt,
och endast tjena till att onödigtvis försvåra språkets lå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
