Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra delen: Etymologien eller Läran om Ordens Arter, Böjning och Härledning - 3. Om Substantivet - § 1. Om Substantivernas Deklination
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
( 88 )
Första deklinationen ändas i pluralet på or,
t. ex. Spira, Spiror.
Andra deklinationen ändas i pluralet på ar,
t. ex. Konung , Konungar.
Tredje deklinationen ändas i pluralet på er,
t. ex. Dygd, Dygder.
Fjerde deklinationen ändas i singularet på vo-
kal och i pluralet på n, t. ex. Nöje, Nöjen
har olika bojning i singularet och pluralet, i hvilket fall
verbets bojning , som alltid råttar sig efter nominativen ,
utvisar hvilket ord som år subjekt, och hvilket följaktli-
gen måste vara objekt: Medborgarne böra lyda la-
gen, eller: Lagen böra medborgarne lyda.
Nominativen och Ackusativen af Nominer skulle såle-
des kunna kallas Ställningskasus, så vida de i vissa fall
ej kunna från hvarandra skiljas , annorlunda ån genom
det ställe de i meningen intaga, ehuru de i andra fall
kunna , oberoende af stållningen , igenkännas af det styrda
verbets förhållande till den styrande nominativen.
Åfven Dativen, ehuru egentligen beroende af en pre-
position, kan hänföras till stållningskasus i det afseende ,
att den, så snart prepositionen blir utesluten, vanligen
stålles framför objektet.
I anseende till beroendet af ett verb eller af en pre-
position, år Ackusativen den kasus, som egentligen be-
ror af verbet, och Prepositionskasus den , som uteslutan-
de beror af preposition. Vid ackusativen måste dock,
susom nyss år anmärkt, stållningen stundom komma till
hjelp , för att utmärka beroendet af verbet. Vid prepo-
sitionskasus utmärkes bercendet vanligen genom ordets ståll-
ning efter prepositionen ; dock kan det någon gång åfven
stållas framföre , t. ex. Igenom lifvet, eller Lifvet igenom,
Förutan dig, eller Dig förutan, o. s. v.
Dativen kan kallas Prepositionskasus i det afseende, att
den beror af en preposition. Men den skiljer sig ifrån
egentlig prepositionskasus: 1) deruti att den blott följer
på vissa prepositioner, som hafva betydelse af tillegnande,
eller någon gång, i verbal-sammansåttningar, af fråntagan-
de ; 2) deruti att de prepositioner, At, För, Till, som
ursprungligen beteckna dativen , åfven kunna uteslutas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
