Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra delen: Etymologien eller Läran om Ordens Arter, Böjning och Härledning - 3. Om Substantivet - § 1. Om Substantivernas Deklination
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
( 93 )
och bestämda artikeln Den; så kunna alla neutrala
substantiver deklineras med obestämda artikeln Ett
och demonstrativa artikeln Det, t. ex. Ett Tryckeri,
Ett Tryckeris, o. s. v.; samt Det Tryckeri, eller
Det Tryckeriet; Det Tryckeris, eller Det Trycke-
riets , o. s. v. Plural. De Tryckerier, eller De
Tryckerierna; De Tryckeriers, eller De Trycke-
riernas, o. s. v.
Anmärkningar vid Tredje Deklinationen.
Anm. 1. Af ofvanstående exempel synes , att ord, som
i singularet åndas på i, antaga i pluralet tillökning afer,
lika dem , som åndas på en konsonant, t. ex. Bryggeri,
Bryggerier; Fiskeri -ier; Dykeri -ier. Om deremot
singularet åndas på en annan vokal ån i, så antager
pluralet endast tillökning af r, t. ex. Ko , Kor; Tå ,
Tår; Mö, Mör; Jungfru, Jnngfrur; Hustru, Hustrur;
Frände, Fränder; Fiende, Fiender. Undantag fråmman-
de ord på é med accent, hvilka tillägga er, t. ex. Idé,
Idéer; Armé, Arméer; Té, Téer (flera sorter Té).
Anm. 2. Ord, som åndas på el eller er, utan tonvigt
på sista stafvelsen , bortkasta detta e i pluralet, t. ex.
Muskel, Muskler; Formel, Formler; Fabel, Fabler, Fiber,
Fibrer; Neger, Negrer. Men om de hafva tonvigt på
sista stafvelsen , så behâlles e i pluralet, t. ex. Kumel,
Kameler; Juvel, Juveler.
Anm. 3. Några ord, som i singularet slutas på enkelt
t, få i pluralet tillökning af ter, t. ex. Get, Getter; Gnet,
Gnetter; Nöt, Nötter.
Anm. 4. En del ord förändra i plural. grundstafvel-
sens vokal ; sådana âro : a) Vissa ord, som tillika för-
dubbla konsonanten i pluralet: Bok, Böcker (att låsa ell.
skrifva uti ; men Bok, når det betyder ett tråd, hörer till
andra deklinationen och heter i plur. Bokar); Fot, Fötter
(men i råkning nyttjas det kollektiva singul. Fot, t. ex.
6 Fot, 10 Fot); Rot, Rötter; b) Ord, som ej fördubbla
konsonanten i pluralet : Bot, Böter; Ledamot, Ledamöter;
Stad, Städer, Son, Söner; Bokstaf
, Bokstäfver; Bonde,
Bönder; Natt, Nätter; Potates, Poläter; c) Enstafviga
ord på and och ång: And, Ander; Brand, Bränder; Hand,
Händer; Tand, Tänder; Rand, Ränder; Strand, Strän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
