- Project Runeberg -  Svensk språklära /
117

(1836) [MARC] Author: Lars Magnus Enberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra delen: Etymologien eller Läran om Ordens Arter, Böjning och Härledning - 4. Om Adjektivet - § 1. Om Adjektivernas Deklination - § 2. Om Adjektivernas Komparation eller Jemförelse

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

( 117 )
ändas på kort e; t. ex. Ense , Främmande, Gang-
se, Insockne, Gyllne , Frälse , Öde ; äfven alla.
participer på nde, såsom Älskande , Läsande , Vack-
lande , Troende, 3:0 De som ändas på tt eller t
efter en konsonant ; t. ex. Lätt , Trött, Fast, Kort.
4:0 De som hafva kort ändelse på s , t. ex. Inri-
kes , Utrikes , Invertes , Utvertes , Inbördes, Stac-
kars, Urminnes.
Bestämda formen och pluralet
och pluralet i den andra
deklinationen äro lika med den obestämda formen ,
utom för ord på tt eller t efter konsonant, hvil-
ka antaga e eller a, t. e. Den eller de lätte -a;
Den eller de korte -a. Rättskaffens heter likale-
des Den eller de Rättskaffne. Alla öfriga blifva i
bestämd form och i plural oförändrade ; t. ex.
Det äkta paret, de äkta paren; Det öde Hem-
manet, de öde hemmanen; Det inbördes för-
troendet, de inbördes förtroenden.
Anm. Några adjektiver förekomma endast i beståmd
stållning; t. ex. Nedre ; Öfre , Undre , Inre , Yttre.
S. 2.
Om Adjektivernas Komparation eller Jemförelse.
Den egenskap , som ett adjektiv utmärker ,
kan till sin betydelse stegras eller hafva olika
Grader (Gradus , steg). Svenska adjektiver hafva
tre Jemförelsegrader (
Gradus Comparationis) , nem-
ligen Positiven, Komparativen och Superlativen.
1:0 Positiven (
Positivus , Framställande) ut-
märker en egenskap i obestämd grad, och inne-
bär i sig sjelf ingen jemförelse med något annat ,
t. ex. Skön , Lärd , Rik.
2:0. Komparativen (Comparativus , Jemföran-
de) utmärker, att egenskapen vid jemförelse fin-
nes, i högre grad hos ett ting , än hos ett annat ,
och bildas på det sätt , att_man till positiven läg-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:14:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprklara/0159.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free