Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra delen: Etymologien eller Läran om Ordens Arter, Böjning och Härledning - 4. Om Adjektivet - § 2. Om Adjektivernas Komparation eller Jemförelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
( 118 )
ger ändelsen are ; t. ex. Skönare , Lärdare, Rika-
re. Komparativens ändelse är lika i bestämd och
obestämd form , samt i singular och plural.
3:0 Superlativen (Superlativus , Öfver all jem-
förelse) utmärker, att egenskapen finnes i högsta
grad , och uppkommer genom det att man till po-
sitiven lägger ändelsen ast ; t. ex. Skönast, Lär-
dast, Rikast. Obestämdt plural är lika med obe-
stämdt singular; t. ex. De äro Skönast , Lärdast ,
Rikast. Men bestämdt singular och plural tillägga
e; t. ex. Den eller de Skönaste , Lärdaste , Rikaste.
Anm. 1. Andas positiven på a, så tillägges endast
re i komparativen och st i superlativen ; t. ex. Stilla,
Stillare , Stillast ; Noga , Nogare , Nogast.
Anm. 2. Två eller flerstafviga adjektiver , som slu-
tas på al, el, en, er , utan tonvigt, bortkasta i kompa-
rativen och superlativen den vokal, som står framför 1 ,
n, r; t. ex. Gammal , Gamlare , Gamlast ; (brukligare :
Aldre, Äldst; Enkel , Enklare , Enklast ; Trogen , Trog-
nare, Trognast ; Vitter, Vittrare , Vittrast.
Anm. 3. Flerstafviga adjektiver och participer på ad
och nde, åfvensom flerstafviga adjektiver på isk , kunna för
vålljudets skull ej antaga komparationsåndelse. Deras kom-
parativ uttryckes vanligast genom adverbet mera, och
superlativen genom mest, framför positiven; t. ex. God-
hjertad, mera Godhjertad, mest Godhjertad, likaså : Ha-
gad , Hårdnackad, Älskande, Älskad , Barbarisk, Kri-
gisk, Kättersk. Stundom nyttjas för omvexlings skull
mera och mest med positiven , ehuru ordet kan antaga
komparativ och superlativ åndelse , t. ex. Menniskan är
aldrig mera stor och värdig inför den Högste ,
när hon vet , att rätt förödmjuka sig inför honom.
Anm. 4. Somliga adjektiver kunna till sin betydelse ej
tankas i olika grader och derföre ej antaga komparativen
eller superlativen ; t. ex. Höger , Venster , Laga , Urarf-
va , Aliena , Samtida , Urtima , Udda, Asyna , Gyllne ,
Ense, Invertes , Urminnes , o. s. v.
Följande adjektiver afvika i komparativen och
superlativen från de vanliga formerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
