Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra delen: Etymologien eller Läran om Ordens Arter, Böjning och Härledning - 7. Om Verbet - § 2. Om Hjelpverberna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
( 151 )
Plur. Vi hafva blifvit Plur. Vi må hafva blifvit.
J hafven blifvit
De hafva blifvit
Plusqvamperfekt.
Sing. Jag hade blifvit
Du hade blifvit
Han hade blifvit
m, m.
Futurum.
Sing. Jag skall blifva
Du skall blifva
Han skall blifva
Plur. Vi skole blifva
J skolen blifva
De skola blifva
Imperativ.
Sing. 2 Pers. Blif!
3 Pers. Blifve!
J må hafya blifvit.
De må hafva blifvit.
Plusqvamperfekt,
Sing. Jag skulle hafva blifvit.
Du skulle hafva blifvit.
Han skulle hafya blifvit.
m. m.
Futurum.
Sing. Jag skall hafva blifvit.
Du skall hafva blifvit.
Han skall hafva blifvit,
Plur. Vi skole hafva blifvit.
J skolen hafva blifvit.
De skola hafva blifvit.
Infinitiv.
Att blifva , bli.
Preteritum : Att hafva blif-
Presens :
Plur. Pers. Blifvom ! vit.
2 Pers. Blifven ! Futurum: Att skola blifva.
(Blifver ! i bibl. Supinum : Blifvit.
stil.)
3 Pers. Blifve!
Presens:
Preteritum :
Futurum :
Aktivt Particip.
Blifvande.
Hafvande blifvit.
Skolande blifva.
Passivt Particip : Blifven , neutr. Blifvet , plu-
ral. Blifne -a.
Anm. Hjelpverbet Blifva uttrycker öfvergång från
ett tillstånd till ett annat. Det nyttjas , likasom det före-
gående Vara, merendels framför andra verbers passiva
particip ; t. ex. Han blef hjelpt. Jag har blifvit un-
derrättad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
