Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra delen: Etymologien eller Läran om Ordens Arter, Böjning och Härledning - 7. Om Verbet - § 2. Om Hjelpverberna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
( 157 )
Futurum :
Supinum :
Preteritum : Att hafva velat.
Att skola vilja.
Velat.
Particip. Pres. Viljande.
Pret.
Fut.
Hafvande velat.
Skolande vilja.
Indikativ.
Presens.
Sing. Jag kan
Du kan
Han kan
1
Plur. Vi kunne -a
’
J kunnen
De kunna
Imperfekt.
Sing. Jag kunde
Du kunde
Han kunde
Plur. Vi kunde
J kunden
De kunde
6) Kunna.
Perfekt.
Jag har kunnat
Konjunktiv.
Presens.
Sing. Jag må kunna.
Du må kunna.
Han må kunna.
Plur. Vi må kunna.
J må kunna.
De må kunna.
Imperfekt.
Sing. Jag skulle kunna.
Du skulle kunna.
Han skulle kunna.
Plur. Vi skulle kunna.
Plusqvamperfekt.
Jag hade kunnat
Futurum .
Jag skall kunna
Presens:
Preteritum
J skullen kunna.
De skulle kunna.
Perfekt
Jag må hafva kunnat.
Plusqvamperfekt.
Jag skulle hafva kunnat.
Futurum.
Jag skall hafva kunnat.
Infinitiv.
Att kunna.
Att hafva kunnat.
1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
