Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra delen: Etymologien eller Läran om Ordens Arter, Böjning och Härledning - 7. Om Verbet - § 2. Om Hjelpverberna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
( 160 )
Plur. Vi fingo
J fingen
De fingo
Perfekt.
Plur. Vi skulle få , Vi finge.
J. skullen få, J fingen.
De skulle få , De finge
Perfekt.
Sing. Jag har fått Sing. Jag må hafva fått.
Plusqvamperfekt. Plusqvamperfekt.
Sing. Jag hade fått Sing. Jag skulle hafva fått.
Futurum. Futurum .
Sing. Jag skall få. Sing. Jag skall hafva fått.
Infinitiv.
Presens: Att få.
Preteritum : Att hafva fått.
Futurum: Att skola få.
Supinum : Fått.
Anm. 1. Få år egentligen ett hufvudverb , som bes
tyder dels Erhålla ; t. ex. Få en skänk , Få ett bref
;
dels Förmå , åstadkomma ; t. ex. Få någon att tala ,
Få något gjordt, Få något fram; dels Taga , Fat-
ta; t. ex. Få fast, Få uti dels , i gammal och biblisk
samt ånnu stundom i familjår stil , Gifva, Tillställa ; tå
ex. Få hit boken, i st. f
. Gif hit boken.
Såsom hjelpverb år detta ord eget för svenska språ-
ket, och nyttjas i flerehanda betydelser, såsom: 1) Kunna,
Ha lof att t. ex. Du får skrifva. Ni får resa. 2)
Måste, Vara nödgad att ; t. ex. Man får tiga, Man får
tåla. 3) Skola; t. ex. Vi få se , höra , m. m. , i st. f.
Vi skola se, höra. 4) För att uttrycka hvilket tempus
som helst, med bibegreppet af tillfälle, läglighet att för-
rätta en handling , i hvilket afseende det stundom tyc-
kes stå pleonastiskt, blott för uttryckets rundning; t
ex. Jag får nu underrätta dig, i. st. f. Jag nyttjar nu
tillfället att underrätta dig, eller: Jag underrättar dig
nu. Jag fick i går se, i st, f. Jag hade i går tillfälle
att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
