Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra delen: Etymologien eller Läran om Ordens Arter, Böjning och Härledning - 7. Om Verbet - § 3. Om Konjugationerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
( 172 )
samt supinet, åfvensom det passiva participet i alla tre
genera , på t; t. ex. Smeka, Smekte (
i stållet för Smekde) ,
Smekt, Smekt; Kröna, Krönte , Krönt , Krönt ; Köpa ,
Köpte, Köpt , Köpt ; Läsa, Läste, Läst , Läst (bâde i
betydelse af Läsa en dörr, och Läsa en bok; i sednare
betydelsen har det en åldre bôjning efter 3 konjugat.: Läsa
Las Läsit Läsen); Smälta , Smälte , Smält , Smält.
Slutas infinitiven på nna , så antar imperfektet de t.
ex. Bränna, Brände , Bränt, Bränd, Känna , Kände ,
Kant , Känd. Tag undan Begynna, Begynte , Begynt,
-
De bland dessa verher , som i infinitiven slutas på ta
nåst efter en vokal , fördubbla t uti imperfektet , supinet
och participet; t. ex. Möta, Mötte , sup. Mött , pass.
partic. Mött, Stöta , Stötte , sup, Stött , pass. part. Stött
Mata, Mätte, sup. Mätt eller Matit , p. p. Mätt eller Mäten.
Anm. 2. Vid tvekan , huruvida imperfektet bôr åndas
på de eller te, kan ledning hämtas af det pass. partici-
pets åndelse, Om denna åndelse år d, så bor imper-
fektets vara de , t. ex. Begärde , Befallde (icke : Begarte,
Befallte
), emedan det heter i passiva participet, Begärd,
Befalld.
Anm. 3. Somliga verber af 1 :sta konjugat. , sårdeles de
som uti infinitiven åndas på la , na , sa , nåst efter en vokal ,
kunna genom en hopdragning bojas efter den 2:dra kon-
jugationen uti imperfektet , supinet och passiva participet,
sa att de , i stållet för ade, antaga te , och , i stållet för
at och ad, endast t; t. ex. Delar, Delade , Delat , Delad;
eller : Delar, Delte , Delt, Delt. Tjenar, Tjenade , Tje-
nat, Tjenad, eller: Tjenar, Tjente , Tjent , Tjent. Vi-
sar, Visade, Visat , Visad; eller: Visar, Viste , Vist,
Vist ; jemte deras sammansättningar. Likaså Tala, Ska-
pa , Förmana , Förlika , o. s. v. Dessa hopdragningar,
brukliga så vål i umgångestal , som i det vårdade skrift-
språket, synas vid vissa , helst sammansatta verber , nå-
stan uttrånga den regelbundna, längre konjugationsfor-
men på ade, at , ad. Således såges och skrifves vanli-
gen: Han betalte sin skuld; Han har förtjent belö-
ning. Andra dylika hopdragningar åro endast brukli-
ga i hvardagstalet och detsamma liknande skrifart , men
undvikas i en vårdad stil ; t. ex. Han svarte, frågte,
lette, nekter i stållet för : svarade , frågade, letade,
nekade.
1
1
1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
