Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra delen: Etymologien eller Läran om Ordens Arter, Böjning och Härledning - 8. Om Partiklar - § 1. Om Adverber
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
( 186 )
Lätteligen, Synnerligen, Qvickt , Klokt , Vackert,
Försigtigt, o. s. v.
6) Likhet, Enlighet: Så , Lika , ăvenså , Li- `
kaså , m. fl.
7) Fråga: Manne? Hvar ? Hvart? Hvarföre?
Hvi? Huru? m. fl.
8) Tvifvel: Kanske , Kanhända , Törhända ,
Måske, Mähända , Tilläfventyrs , m. fl.
9) Jakande: Ja, Jo, Ju, Alldeles , Visserli-
gen, Sannerligen , m. fl.
10) Nekande: Nej , Icke, Ej, Ingalunda,
Icke heller, m. fl.
m. fl.
11) Uteslutande : Blott , Endast , Allenast ,
För öfrigt är adverbernas antal så stort och
deras betydelse så mångfaldig, att någon fullstän-
dig indelning knappt låter bestämma sig , hvarföre
de äfven af olika språklärare indelas än i flera ,
än i färre klasser.
Anm. 1. De adverber, som hafva afseende på något
föregående, kallas Relativa adverber. Sådana åro dels
åtskilliga af de ofvanföre uppråknade, såsom Der, Dit,
Hvadan, Hvarigenom , m. fl. dels åtskilliga andra, sam-
mansatta med Der och Hvar, såsom Deraf
, Derpå,
Hvaraf
, Hvarpå, Hvarmed, Hvarefter, Hvarvid, o . s. v.
ta.
Anm. 2. Såsom adverber nyttjas de flesta adjektiver
i singularets neutrum. Hit råknas : 1 ) Åtskilliga obojliga
adjektiver på a eller s; t. ex. Höra noga. Tala sak-
Resa utrikes. Bo afsides. 2) Atskilliga adjekti-
ver, som i maskulinet och femininet åro lika med neu-
trum; t. ex. Springa lätt. Skrifva platt. Uppföra sig
stolt. 3) Storsta delen afdem , som i neutrum tillägga t
till maskulinet och femininet, t. ex. Handla klokt,
manligt, beslutsamt , djerft, trolöst, o. s. v. —
Afvenså komparativer och superlativer; t. ex. Tala lång-
sammare, hårdare , friare, högre ; Ropa högst,
djerfvast, ifrigast, o. s. V.
Anm. 3. Ifrån åtskilliga adjektiver på lig hårleda sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
