- Project Runeberg -  Svensk språklära /
187

(1836) [MARC] Author: Lars Magnus Enberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra delen: Etymologien eller Läran om Ordens Arter, Böjning och Härledning - 8. Om Partiklar - § 1. Om Adverber - § 2. Om Prepositioner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

187
187 )
1
adverber på ligen (fordom liga); t. ex. Ansenligen ,
Grufligen, Redligen , Naturligen , Påtagligen , o. s. v.
Anm. 4. Afven somliga participer kunna brukas i
egenskap af adverber; t. ex. Dagen är förtjusande
skön, brännande het. Tala öfvertygande , beve-
kande , bestämdt , okonstladt , o. s. v.
Anm. 5. Några adverber utgöras af ett substantiv it
gepitiven, såsom Dels (af Del), t. ex. Dels med hot,
dels med böner; samt Dags och Tals (af Dag och Tal)
i vissa adverbiala talesått; t. ex. Huru dags? Så dags?
Härtilldags , Måltidsdags , Liggdags , Tidtals , Hvarftals,
Hoptals, Tusentals, Skoftals, Dussintals, Hundratals, o.s.v.
Anm. 6. Af ofvan anförda exempel synes , att vissa
adverber åro enkla , andra sammansatta. De sammansat-
ta kunna bestâ: a) af substantiver ; t. ex. Händelsevis ,
Hoptals ; b) af adjektiv och substantiv; t. ex. Alltid,
Naturligtvis c af verber; t. ex. Kanhända , Kanske ,
Mähända, d) af preposition eller adverb ihop med no-
men eller pronomen; t. ex. Efter hand, I dag, Lagom ,
Rentaf
, ofverallt, Dessutom , Alltså; e) af blotta partik-
lar; t. ex. Deraf
, Derefter, Hittills , Sasom, Återigen ,
O. S. V.
Anm. 7. En del adverber kunna antaga adjektivernas
komparations-böjningar; t. ex.
&
1
Vål Båttre Båst
Illa Vårre Vårst.
Gerna Hellre Helst.
Bittida Bittidare Bittidast.
Långe Långre Långst.
Ofta Oftare Oftast.
Fort Fortare Fortast,
Mycket Mer , Mera Mest.
S. 2.
Om Prepositioner.
Preposition (Præpositio , Föresättningsord) kal-
las en partikel , som sättes framför ett nomen
eller pronomen , för att bestämma dess förhållan-
de till andra ord i satsen. En proposition utmär-
ker alltid böjd kasus ; t. ex.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:14:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprklara/0229.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free