Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra delen: Etymologien eller Läran om Ordens Arter, Böjning och Härledning - 9. Om Ordens Härledning och Sammansättning - Om Ordens Härledning - § 1. Om Ordens Härledning i allmänhet - § 2. Om Substantivers härledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
( 200 )
stäfver eller stafvelser) , dock utan förändring af
Stamvokalen: Brygd (substantiv) af Brygga, Bygd
(substantiv) af Bygga, Skrift af Skrifva , Drift af
Drifva, Vinst af Vinna , Glömsk af Glömma , An-
komst af Ankomma, Bete (Betesmark) af Beta,
Följe af Följa, Dika af Dike , Sela af Sele, o. s. V.
4) Genom Stamvokalens Förändring, gemen-
ligen åtföljd af en tillagd, bortlemnad, eller för-
ändrad Ändelse: Sveda af Svida , Tyngd af Tung ,
Kärl af Kar, Yppa af Upp, Främja af Fram,
Rodna af Röd, Lif af Lefva, Smed af Smida,
Fägring af Fager, Svordom af Svärja, o. s. v.
Anm. Till hårledda ord i vidstråcktare bemärkelse.
råknas åfven böjningar; t. ex. Kropps , Kroppar, af Kropps.
Gode , Godas , af God ; Älskade , Älskat , Älskas , af Al-
ska; men om dessa år hår icke fråga , utan om härledda ,
sjelfständiga ord, d. a. sâdana , som icke åro blotta boj-
ningar af en stamform.
Vid hvarje språkdel märke man , först , de
egentliga härledningsstafvelserna som
som utmärka
densamma ; för det andra , de olika slagen af stam
ord, hvarifrån den kan härledas.
$. 2 .
Om Substantivers härledning.
A Substantivers härledningsstafvelser.
Dessa äro :
are. Ord på ar härstamma gemenligen från
ett verb, genom till igg af re till infinitiven, och
bemärka merendels en person af mankönet , med
afseende på dess stånd, yrke, handlingssätt, m. m.;
t. ex. Författare , Talare , Skrifvare , Snickare ,
Ljugare , Drömmare, Gynnare, o. s. v. Några
hithörande härstamma dock ej från verber , såsom :
.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>