Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Syntaxen eller Läran om Ordens Sammanbindande till Mening - 8. Om Verber - § 1. Om Verbets hopställning, såsom styrande ord, med ett Nomen eller Pronomen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
( 282 )
b) Neutrala verber , då de konstrueras med
ett reflexivt pronomen , åtföljdt af ett adjektiv; t.
ex. Dansa sig varm. Springa sig andtruten. Gd
eller rida sig trött. Stundom hopställas de på
samma sätt med ett substantiv: Rida en häst trött.
Rida en brun , svart, hvit häst , o. s. v.
-
Anm. 1. Verbet Komma, i betydelse af Förmå, Föror-
saka, kan anses fordra det omedelbara objektets ståll-
ning; t. ex. Han kom mig att gråta. Likaså Vidkomma,
Beträffa , Angå, m. fl.
- - -
Anm. 2. I vissa talesått står allmån bójd kasus bred-
vid ett aktivt eller neutralt verb: Jag har skrifvit en
stund sprungit ett stycke ridit en mil gått
en gata, o. s. v. Hår beror substantivet icke af verbet,
utan af en utesluten preposition. Se nedanföre om Pre-
positioners bruk.
B) Det Medelbara Objektets ställning,
eller Dativen.
Ett Nomen eller Pronomen i den ställning,
att något gifves , tillegnas , eller , i vissa talesätt ,
fråntages detsamma , kallas Medelbart Objekt , och
säges stå i Dativen. Det medelbara objektet eller
dativen beror dels af prepositionerna åt , för, till,
i betydelse af tilegnande , antingen de äro ut-
tryckta eller inunder förstådda ; dels af vissa med
prepositioner sammansatta verber.
1) Medelbart Objekt , ensamt , utan ome-
delbart Objekt bredevid.
Ensamt medelbart objekt följer på intransitiva
verber, nemligen :
a
) Efter intransitiva verber , när en betydelse
af tillegnande eller åsyftning tillkännagifves på
det sätt, att någon af prepositionerna åt, För, Till ,
antingen står uttryckt eller förstås inunder, i hvil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
