Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Syntaxen eller Läran om Ordens Sammanbindande till Mening - 12. Om Stil eller Skrifart - Om Sammansättningens Egenskaper - § 5. Om Stilens Prydlighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Första Stycket.
Om Troper.
Dessa äro, enligt den vanliga indelningen,
fyra: Metafor, Metonymi, Synekdoke och Ironi.
A.
Metafor.
Metafor är ett ords nyttjande i en
annan bemärkelse, än den egentliga, till följe af
likheten emellan tvenne begrepp. När man
således i stället för en saks egentliga benämning
nyttjar namnet på en annan sak, som genom sin
likhet med den förra lätt uppväcker föreställning
derom, så säges detta sednare namn stå i en
oegentlig, bildlig eller metaforisk bemärkelse; t. ex. om
man säger: Den rättfärdige finner ämnen till
glädje i sjelfva olyckan, så nyttjar man de egentliga
orden; men om man säger: För den rättfärdige
uppgår ett ljus i mörkret, så nyttjas orden ljus
och mörker icke i sin egentliga bemärkelse, utan
oegentligt, metaforiskt, i stället för glädje och
olycka; och detta sker i anseende till den likhet, som
inbillningen föreställer sig emellan ljus och glädje,
emellan mörker och olycka, hvilken likhet gör,
att det förra begreppet lätt uppväcker
föreställningen om det sednare. — Hvarje menniska skall
vedergällas för sina gerningar, uttrycker en
tanke i egentliga ord; men: Hvad menniskan sår, det
skall hon uppskära, uttrycker samma tanke
metaforiskt, hvarvid man lätt inser likheten emellan
såning och gerningar af god eller ond
beskaffenhet, samt emellan uppskära och belönas eller
straffas. I följande mening: Romerska vitterheten
blomstrade under Augustus, nyttjas blomstra icke
i egentlig betydelse, utan metaforiskt, i anseende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
