Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Syntaxen eller Läran om Ordens Sammanbindande till Mening - 12. Om Stil eller Skrifart - Om Sammansättningens Egenskaper - § 5. Om Stilens Prydlighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till den likhet inbillningen skapar emellan ett fält,
som bär en mängd af sköna blommor, och ett
tidehvarf, utmärkt af lysande snillen. Likaså:
Krigets storm utbreder förödelse; Tidens ström
bortrycker allt; Dagens kung träder ur österns
gyllne portar; Lifvets vår går snart förbi;
Samvetets röst varnar; samt talesätt sådana, som
dessa: Städad skrifart; Svart gerning;
Talande blickar; Söta ord; Bittra förebråelser; Kall
helsning; Varm vänskap; Groft fel; Svallande
känsla; Tärande ånger; Vällustens gift;
Hoppets stjerna; Låga af vrede; Brinna af hat;
Uppblåsas af högmod; Tygla begären; Skörda
välsignelser, o. s. v.
Anm. 1. Då hvarje metafor måste grunda sig på en
likhet emellan tvenne föremål, så är metaforen
egentligen icke annat, än en förkortad liknelse: en jemförelse,
som endast antydes, men icke uttryckligen tillkännagifves,
såsom sådan. När man såger: Allt ondt kommer ifrån
girighet, likasom ett träd från sin rot, så gör man en
liknelse eller jemförelse, men när man säger: Girighet
är en rot till allt ondt, så är det en metafor, ty
jemförelsen göres nu blott i tanken, men uttryckes ej genom
något af jemförelseorden: likasom, såsom, o. d.
Anm. 2. Af alla troper är metaforen den allmännaste
och oftast förekommade. Det är nemligen ingenting,
som mera förnöjer inbillningen, än att på detta sätt
hemligen jemföra ting, uppdaga deras likheter och beskrifva
dem medelst kännetecken, hämtade ifrån andra föremål,
som med dem i något afseende öfverensstämma. Derföre
finne vi en så stor mängd af metaforer i alla språk, i
allt slags skrifart, ja äfven i det dagliga umgängestalet;
och menniskor af liflig inbillning öka dagligen förrådet
deraf, genom att uppfinna nya. Men ehuru således en
del metaforer uppkommit genom fritt ordval och genom
lusten att uttrycka sig bildligt, så måste dock ursprunget
till en mängd andra härledas från nödvändigheten, det
är, från bristen på egentliga ord. Således har man i
alla språk lånat namn från sinnliga föremål, för att
beteckna själens verkningar och tillstånd, om hvilka man hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
