Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Syntaxen eller Läran om Ordens Sammanbindande till Mening - 12. Om Stil eller Skrifart - Om Sammansättningens Egenskaper - § 5. Om Stilens Prydlighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ett blott dunkelt begrepp, och hvilka man derföre fann
svårt att beteckna med egentliga ord. Enär man
derföre tyckte sig finna någon likhet emellan ett sinnligt
föremål och en själsegenskap, så tog man namnet på det
förra, till att uttrycka den sednare; man talar derföre om
Starkt minne, Eldig inbillning, Klart hufvud, Hårdt
hjerta, Sträft lynne, Fast karakter, m. m.; och dessa
uttryck äro nästan de enda passande ord vi äge för
dessa begrepp. De anses således numera knappt för
metaforer, utan snarare för egentliga uttryck; och på
samma sätt förhåller det sig med en myckenhet andra
bildliga termer, hvilkas metaforiska natur ett oftare bruk
likasom bortnött och utplånat. Så uttrycker man sig
bildligt, utan att tänka derpå, när man talar om Sund smak,
Sundt förstånd, Ren dygd, när man säger: Odla
snillet, Spänna uppmärksamheten, Bryta en ed, Öppna
ett fälttåg, Ingå förbund, Afväga skäl, Väcka en
fråga, o. s. v.
Anm. 3. En mängd metaforiska talesätt äro
gemensamma för alla språk, emedan vissa naturliga likheter
emellan det sinnliga och det öfversinnliga, det synliga och
det osynliga, det kroppsliga och det andeliga, framställa
sig för alla menniskors inbillning; t. ex. Upptändas
af vrede, Svälla eller Uppblåsas af högmod,
Förelysa andra med sitt exempel, Höja sig till dygd,
Sänka sig i laster, o. s. v. Andra metaforer äro
deremot egna för vissa språk, och kunna ej alltid öfverföras
från ett språk till ett annat. Således, ehuru man i
latinen säger: Brinna af elakt rykte (Flagrare rumore
malo) i stållet för: Vara i ganska elakt rykte, eller
Vara illa beryktad, så kan man dock ej nyttja samma
metafor i svenskan. Likaså, då det heter om en förnäm
Romares anspråkslösa boning, att den röjde mera salt,
än kostnad (Tectum habebat plus salis, quam sumtus),
låter denna metafor ej lämpligt återgifva sig, ord för ord, på
svenska, utan man måste öfversätta den med en
motsvarande, i vårt språk bruklig metafor, sålunda: Huset röjde
mera smak, än kostnad.
Anm. 4. Af det anförda synes, att metaforers bruk
har flera syftemål:
a) Metaforer tjena att rikta språket, dels genom det
de ersätta bristen af egentliga ord, för att uttrycka en
mängd begrepp och deras finaste åtskillnader, dels genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
