Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Syntaxen eller Läran om Ordens Sammanbindande till Mening - 12. Om Stil eller Skrifart - Om Sammansättningens Egenskaper - § 5. Om Stilens Prydlighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vanligen genom formeln: Hvad säger jag? t. ex. i
följande beskrifning af en inbillad vishets
öfverdrifna anspråk: De rum, dit ingen dödlig trängt;
den tid, som oupptecknad försvunnit, eller för oss
ännu icke uppklarnat; hvad säger jag? det som
föregått och skall efterfölja tiden; alla varelser,
kände eller okände; deras väsende; allt det som
är, allt det som inbillningen gör möjligt, äfven
det som förståndet borde dömma omöjligt, allt
beskrifves, allt förklaras.
Ofvannämda talfigurer äro de vigtigaste; ehuru
åtskilliga andra äfven pläga anföras. Till figurer
räknas vanligen icke Digression och Transition,
men böra likväl, såsom ofta förekommande, till
sin betydelse förklaras. Med Digression förstås
en afvikelse från hufvudämnet till något dermed
sammanhängande, såsom då man upptager och
besvarar inkast, granskar andras meningar, införer
någon berättelse eller beskrifning, utvecklar någon
omständighet af tid, rum, o. s. v. I Poesi kallas detta
Episod. — Transition (Öfvergång) är en vändning,
hvarigenom man sammanbinder talets särskilta
delar med hvarandra, så att de utgöra ett helt. Dylika
öfvergångar fordras i synnerhet , då man går ifrån
ett ämne till ett annat; såsom då man efter en
inledning, innehållande blott allmänna betraktelser,
vill bana sig väg till det egentliga ämnets
afhandlande; likasom då man ifrån hufvudämnet afviker till
ett biämne, och ifrån detta återgår till hufvudämnet.
Häraf finnes lätt, att hvarje sammansättnings
styrka, behag och ledighet måste till en stor del bero
af lyckliga transitioner. Såsom exempel häraf kan
anföras den transition, hvarigenom författaren af
Birger Jarls äreminne, sedan han i korthet
uppräknat åtskilliga af Birgers gerningar, och likasom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
