Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Syntaxen eller Läran om Ordens Sammanbindande till Mening - 12. Om Stil eller Skrifart - Om Sammansättningens Egenskaper - § 5. Om Stilens Prydlighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tvekat, hvilkendera, han skall välja till särskilt ämne
för en utförligare beskrifning, sålunda öfvergår
till berättelsen om Stockholms grundläggning: Men
under det jag, försagd och villrådig, känner mitt
sinne dragas än till ett, än till ett annat af de
talrika ämnen hans lefnad framställer, utan att
våga fästa sig vid något, fäller ögat utslag i en
strid, som eftertanken ej förmått afgöra. Min
syn röres af ett präktigt föremål; det visar huru
minnets odödlighet förvärfvas i en enda gerning.
Jag ser en stad, m. m. Likaså, då samme
författare, i anledning af Gyllenhjelms resa till
Frankrike, gör en digression, för att beskrifva detta land
utur sedernas och smakens synpunkt, bereder han
sig tillfälle dertill genom följande transition: Men
jag hör ett oredigt sorl: det är stridande röster,
som upphöja sig vid namnet af det land jag
nämde. De gladaste och mest rysliga bilder, Elyséns
fält och tartarens öcknar ingå ömsom i dess
beskrifning. Aldrig har något ännu lefvande folk
så tröttat ryktet, m. m.
Anm. Hvad i öfrigt tropers och figurers rätta
användande, samt i allmänhet stilens prydlighet och lämplighet
beträffar, så kan kännedomen deraf blott till en del
inhämtas genom reglor; det öfriga måste läras genom den
egna urskillningen, skärpt och uppodlad genom goda
forfattares uppmärksamma läsning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
