Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Berg, Ruben G:son. Sinnesanalogier hos Almqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SINNESANALOGIER HOS ALMQVIST.
B81
Hur verkligt skaldiskt Almqvists bildspråk är, det torde
framgå ur ofvanstående. Just greppen up den värld, som
är till för våra sinnen, visa skaldens förmåga att besjäla
naturen och både suggestivt och symboliskt påverka vår
inbillning. G-eorg Brandes har i sin lilla dikt "Vokalfarverne"
gifvit ett ypperligt uttryck åt skillnaden i uppfattning mellan
den "hvis Blik er sløvt og hvis Farvesans er kold" och
skalden som är diktare och inålare på en gång — fullkomligt
i Almqvists anda. Alltjämt tillämplig-är slutstrofen:
Har Du da ikke Sanser, kan ej betages saa,
end ikke se det Skjær, Vokalen ärver,
saa last ej Maleriet, du ej forstaar dig’ paa,
det Maleri, hvorpaa du ej ser Farver.
Att Almqvist var säker om giltigheten af sitt
skrifsätt ur konstlärans synpunkt på samma gång han skref
omedelbart, det framgår af "Den sansade kritiken". Han
talar nämligen där om den enhet af musik och måleri "i hög
mening", som är den egentliga poesien, sedan språket, som
själf ursprungligen var ton och tafla på en gång, "måst lämpa
sig efter abstraktionerna. Nu måste en sållning ske ur
språket för att det skall kunna bli till verklig poesi" — och
det är den som hans stil afser. Men innerst var hans stil
i lika hög grad som hans ämnesval en följd af hans
personliga läggning, och när han försvarar sin stil, blir det endast
«n reflexion efteråt öfver hans lynne och dess uttryck i dikt.
För att nu med rättvisa och till någon nytta bedöma
«n personlig stil måste man gifvetvis undersöka dess
förhållande till författaren själf. Att, som skett, på ett ytligt och
o vederhäftigt sätt angripa en formsak utan att ta reda på
dess inre orsak, leder till oriktiga och gagnlösa slutsatser
och är lika värdelöst för psykologien som för stilistiken1.
1 För hänvisningar till och lån af fysiologisk och psykologisk
litteratur har jag att tacka prof. Hj. Öhrvall och doc. F. von Schéele,
till hvilka jag står i största förbindelse för det intresse och det
understöd de härvid visat mig.
Ruben 6:son Berg.
Språk och stil. I. 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
