Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3 - Grip, Elias. Ett bidrag till kännedom om svenskt talspråk i slutet af 1700-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKT TALSPRÅK PÅ 1700’TALET.
159
= Alceste var ganska rå, vulgär. Det franska uttrycket:
ëtre de mauvais ton, un homme de mauvais ton har
föresväfvat författaren. I svenskan talar man om god ton, men
ej om elak ton såsom dess motsats. Sans Mesure, som
blandar in hela franska meningar i sitt tal säger: "som fröken
ä åf en kort växt", jfr fra. ëtro de petite taillo. Påfallande
är i bägge dessa exempel förekomsten af obest. artikeln.
Mera fransk än svensk dräkt har äfven följande
uttryck af friherrinnan: "deras pjäser ä utåf en ängdesangs*
som alldeles revolterar". Detsamma gäller om följande: "Ja
trodde göra mäj rätt artig (fra. Je croyais me faire bien
aimable) Visittimman s. 8. Franskt inflytande röjer äfven
användningen af ännu = ännu flera. "Darnach komt . . . das
dritte poem", säger Seuerling, och friherrinnan svarar: "A
Gubevars ännu versar!" (fra. encore des vers).
I det ymniga bruket af pron. min jämte tilltalsord är
jag äfven benägen att spåra en gallicism, t. ex. "Ach ja ber
min söta Far ödmjukast om förlåtelse", "Ja min söta Far".
Oftare står emellertid sota Far utan pron. t, ex. "Om ja nu
finge påminna söta Far om dä söta Far låfva mäj". "Min
söta Herr Magister laga så att" . . .
I Visittimman förekomma äfven åtskilliga gallicismer
t. ex. "Det är hundra år, som jag inte har sett er", s. 18,
fra. il y a cent ans que je ne vous ai vu. Göra ett parti
Whist, imellertid han läser (fra. faire une partie, pendant
qu’il lis). Jag har haft hundra visiter att göra och att
betala, jfr. fra. payer une visite.
Ur betydelseläran.
Här antecknar jag ett antal ord, som till sin betydelse
afvika från nutida språkbruk.
Artigt ung. = trefligt, Frih.: hvar ä Soffi? — Lis.: Hon
ä borta å försöker sin dansklänning. — Frih.: Ach dä ska
bli artigt.
p
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
