Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4 - Mjöberg, Josua. Några iakttagelser om uttrycksfullhet och ordknapphet i det poetiska språkbruket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UTTRYCKSFULLHET OCH ORDKNAPPHET. 209
se ej på mig så mulen!
(F. S. 13,64)
den lille reder sig rask
(Snoilsky, Hvita frun)
Stämmor hörde jag stöna och stamma
hest i lågor som hvita flamma
mot den eviga natten.
(Fröding, En syn)
Då adjektivattributet har större vikt än dess
substantiv, händer det att en omkastning sker så, att døss begrepp
uttryckes genom ett substantiv, som tar det ursprungliga
substantivet bredvid sig som genitivattribut. Därför möter
t. ex. gästernas mängd i stället för de många gästerna:
Midt bland kämpar och gästernas mängd, som kommit till
graföl
(F. S. 3,189)
Springare två gånger tolf, bångstyriga, fjättrade vindar,
stampande stodo i spiltornas rad
’ (F. S. 3,20)
sonen, den raske, som flitigt
öste åt fålarnes par
(Runeberg, Elgskyttarne l,is—14)
då än på skidors längd, som flög på drifvans bryn,
ifrån dess topp vår tropp nedstörte
(Tegnér, Till min hembygd 32—33)
Sådana vändningar som den sistnämnda förefalla
numera tillskrüfvade och torde icke förekomma i modern dikt.
Vidare kan verbet få vika för ett motsvarande
substantiv. Om Ingeborg säger kung Ring:
hon är mitt val
(F. S. 5,48)
ii st. f. "henne väljer jag".
skogarna ~ i hvars djup höghornade elgar
hade sin kungliga gång
(F. S. 3,12—13)
.Språk och stil. 1. 14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
