Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4 - Mjöberg, Josua. Några iakttagelser om uttrycksfullhet och ordknapphet i det poetiska språkbruket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UTTRYCKSFULLHET OCH ORDKNAPPHET.
221
Hugger så i stycken, ringen,
konstfullt utaf dvergar gjord,
delar dem och glömmer ingen
utaf sina män omborjJ
(F. S. 10,109—112)
leta för uppleta:
nu en stig de letat åter
till det minnesgoda land.
(Talis Qualis, Till B. E.. Fogelberg)
träda för inträda:
Med ett troget hjerta
jag trädde i din sal
(F. S. 8,55)
skynda för påskynda:
Beslut och handling
är ett hos qvinnan. Sin förvandling
hon skyndar.
(A. 589 — 591)
slå för ihjälslå: ’ ’ >» ■
Nyss slog jag skogens kung så luden
: (F, S. 1,143)
Exemplen skulle kunna mångdubblas. Denna
användning af de enkla verben kan ha understödts af en annan
sträfvan hos poesiens språk, den arkaiserande. I äldre
språk-perioder hade ju de enkla verben mångèn gång
särbetydel-sbt, som nu återges genom sammansättningar. Kanske be-’
tydeisen af spilla och springa i följande exempel kan bast
förklaras genom att hänvisa på deras betydelse under äldre:
språkskeden:
hvarje bön var spildf
liksom étt solsken slösadt bort på klippan
(F. S. 8,118—119)
då brister skot,
och då springer rå
• (F. S. 10,123—124)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
