Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Berg, Ruben G:son. Versifikatoriska synpunkter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VERSI FIKATORISK A SYNPUNKTER. . 67
är själfva kvaliteten af samklangen. Assonera: rök och träck,
gir och klirra, vild och häZZt? Detta måtte väl vara
"ofullständig samklang".
Jag öfvergår till definitionen på slutrim: "består i en
fullständig samklang mellan (ord och) takter i afseende på
slutljuden", hvarefter han försiktigtvis tillfogar, att med
fullständig menar han en samklang som sträcker sig "från och
med sista starktoniga, till metrisk höjning användbara vokal
till (ordets eller) taktens slut". Men inte ens då blir det
bra. I anmärkningen till § 10 påpekar Beckman själf att
vi "rimma alldeles obehindradt talet: galet". Detta är inte
bara en fråga om den musikaliska accenten, där förf.
upplyser härom, det är ju också en fråga om själfva ljuden, som
åtminstone kvantitativt inte äro desamma. — Till
definitionen är fogad en strönotis af mer än tvifvelaktigt värde, där
hr Beckman framhåller rimparet Homer — desto mer, som
han hittat hos Tegnér och säger: "Att rimmet sträcker sig
längre tillbaka i ordet än här angifvits (d. v. s. från och
med sista starktoniga vokal) är sällsynt och väl oafsiktligt".
Här är ett af de fall, där det varit önskligt, att hr
Beckman "kunnat ha in mente" något mer af svensk poesi
lin versläran ådagalägger. Först och främst glömmer han,
att framför den starktoniga rimvokalen kan det stå en
konsonant — eller flera, af hvilka då den sista — som är
densamma i de båda rimorden — och att detta är långt ifrån
likgiltigt eller sällsynt. För att endast meddela några
siffer-N uppgifter, så har Snoilsky i andra delen af sina dikter
åtminstone 10 °/0 dylika af de manliga ë-rimmen, Karlfeldt
9 °/0 af de manliga a-rimmen i "Fridolins lustgård". Ett
band af Atterboms dikter innehåller af 4,500 rim öfver 300
dylika, ungefär lika många kvinnliga som manliga. Bland
de förra anför jag: stiger — tiger, rifver — drifver, grifter
— bedrifter, svingar — vingar, fria — Maria, bland de
senare: blott — slott, blek — lek, glad — blad, flod — blod,
blid — lid, fläkt — släckt. Analysen af dylika rim kan ju
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
