Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Berg, Ruben G:son. Versifikatoriska synpunkter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VERSI FIKATORISK A SYNPUNKTER. .
81
Mycket ofta förekommer äfven denna strofform:
År och skiften tunga bommar
skjutit för mitt Edens dörr,
men i minnets spegel blommar,
Rosersberg, du än som förr.
Den finnes hos Snoilsky i "Rosersberg", "Epilog i Marseille",
"Konstberiderskan", "Kristina, III" (udda rader rimlösa),
"Napoleons ur" (u. r. r.), "Afskedsdrycken", "Alger" (u. r. r.),
"Svarta svanor" (u. r. r.), "Fången", "Till G. E»
Klemming" (u. r. r.), "Från sjuksalen" (u. r. r.), "Savonarola IV"
(endast Savonarolas tal har udda rader rimmade), "Okänd
främling", "Så och ej annorlunda", "Blodboken", "Utom
tullen" (u. r. r.), "De vansinniga i Ragaz" (u. r. r.),
"Namnlösa Sällskapet", "Täflan", "Vid Schéele-stodens aftäckning",
"Christian Winther, II"; Atterbom använder den i
"Blåklinten", "Cecilias sång", "Midnattshälsning till Korinna",
"Höstkväde" "Ån" (ur en tillämnad roman), "Till min
hustru 28/» 1838"; således ett synnerligen respektabelt antal
dikter på detta versmått endast från två lyriker. — Detta
må tjäna som exempel på, hur annorlunda en framställning
af ämnet skulle te sig, om den ginge ut från fördomsfritt
studium af vår poesi i stället för beroende af tidigare
författade versläror. Bland annat skulle då lyriken och de
lyriska versformerna inte bli så absolut ställda i skuggan
för de episka, som nu är fallet i vårt på lyrik så rika land.
De korta notiserna om klassiska och germanska
versformer föranleda föga anmärkning. Niebelungenversen synes
mig väl mycket uppmärksammad för att vara af så ringa
betydelse för oss som den är, och v. d. Reckes typvers har
naturligtvis inget att’göra i en svensk verslära af så knapp
hållning och så ringa utförlighet som denna. — Knittelns
återupptagande har inget litteraturhistoriskt sammanhang med
"den götiska skolan", som tyvärr tycks spöka äfven på
metrikens område. — I fråga om hexametern kunde det förtjänat
påpekas, att den äfven skrifvits rimmad på svenska. Så
Språk och stil. II. 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
