Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3 - Lindroth, Hjalmar. Om uppkomsten af uttrycket ’bry sig om’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128
hjalmar lindroth.
Tamm ’Bidrag till svensk etymolog. ordbok* s. 107 tycks
blott på det sättet anta ett samband, att han anser lt.
bruden, bruen vara identiskt med fhty. pruttan, mhty. bruttenr
hvilket sammanföres med fhty. prettan, mhty. bretten
= isl. bregda. Märkligt nog anföres från sv. dial. ett part.
brygd, brögd (af brygpa) i betyd, ’brydd, förlägen’, men
utan att detta sättes i något närmare samband med verbet
bry. I sitt senaste arbete har Tamm, som af det ofvan
sagda framgått, åtminstone för förklaringen af bry sig om
frångått all tanke på ett samband med brygpa. Det synes
mig emellertid, som om skäl finnas, hvilka bestämdt tala för,
att ett mycket intimt samband förefinnes mellan bry sig om
och fsv. brygpa. — I isl. finnas uttrycken e-m bregår vid e-t ’en
bliver stærkt bevæget ved noget, noget gjør et gribende Indtryk
paa en’ Fr.2 och bregda ser eller bregåast vid e-t ’tage sig
något nær, lade sig anfægte deraf’. Vid sidan af det starka
verbet bregda finnes brigda (gå) med svag flexion och betyd,
’forandre, kuldkaste noget, saa at det icke længer faar bestaa
eller hafve sin Gyldighed’ m. m. Fr.2 Söderwall upptar ett
brigpa 1) ’hastigt röra, svänga’, 2) ’förebrå’, men i citaten
finnas blott former med y i stammen. Söderwall uppför
brigpa som lexikalform tydligen med hänsyn till isl. brigda.
Emellertid tyckes det mig sannolikare, att brygpa är den
ursprungliga formen, detta på grund af fhty. mhty. brutten
’erschrecken’ Schade ags. brygdan ’to turn’ Bosw.-Tol., med
hvilka det fsv. verbet säkerligen är identiskt; jfr fhty. bretten
= isl. bregda. Om fhty. tt < gå se Braune Althochd. Gr.1
§ 164 a. 2. I hvilket förhållande de båda verben, det starka
och det svaga, stå till hvarandra, synes osäkert, ty ett
kau-sativum till *t>re^dan borde uppvisa annan vokalism. Man
får väl antaga ursprungligt afljud (jfr fhty. helan : isl. hylja).
Isl. brigda får väl då förklaras såsom hafvande fått i från
subst, brigd eller verbaladj. brigdr (jfr äfven pres. sg. af
bregda). Måhända har äfven i fsv. en form brigpa funnits;
därpå tyder, att Locc. och Rydqvist uppför den; då enligt
Söderwall bregpa och brigpa tydligen sammanblandats, är väl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
