Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4 - Paulson, Johannes. Strödda anteckningar till Natanael Beckmans “Grunddragen af den svenska versläran“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146
.johannes paul80n.
på att i dess utveckling öfverskåda den svenskt-metriska
forskningen, men så mycket synes mig vara klart, att vi icke
kunna frånkäiina våra "latiniserande" metrici — och detta
gäller praktici så väl som teoretici — förtjänsten af att hafva
hållit intresset för metriska frågor uppe, och man torde väl
kunna gå ett steg längre och säga, att de genom en klar
formulering af de metriska problemen stundom direkt och i ett
större antal fall indirekt, bragt dessa problem närmare sin
lösning.
Det är därför icke utan tvekan, som jag låtit nedskrifva
följande "strödda anteckningar" till Natanael Beckmans
förtjänstfulla, redan nämnda arbete ’Grunddragen af den svenska
versläran’. Då förhållandena gifvit mig till fackmässig
uppgift den klassiska filologien, riskerar jag uppenbarligen att,
om jag yttrar min mening i svenskt-metriska frågor, redan
på förhand varda dömd som "latiniserande" och därför icke
sakkunnig. Icke desto mindre tror jag att jag vill stå
risken.
Till äfventyrs får läsaren af ofvanstående det intrycket,
att min afsikt är, att uppträda som den "latiniserande"
metrikens riddare. Det är emellertid alldeles icke fallet. För
min del kan jag icke gå genom tunnt och torrt med åsyftade
metriska teori. Det är vissa punkter af min egen metriska
åskådning, som i det följande komma till tals. Att min
uppfattning äfven af modersmålets metriska problem kunnat
påverkas af den klassiska metriken, vill jag icke förneka,
men jag öfverlämnar åt dem, hvilka till äfventyrs ägna någon
uppmärksamhet åt den följande framställningen, att afgöra,
huruvida det inflytandet varit af skadlig natur.
Beckmans "Grunddragen af den svenska versläran"
utkom redan år 1898. Kritiken har mött den sympatiskt,
den har hälsats som vår första vetenskapliga metrik och
erhållit det vitsordet, att den är vår enda "något så när rediga
verslära", och det räknas B. särskildt till förtjänst, att han
"genomdrifvit emancipationen från den antika metrikens åskåd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
