Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4 - Paulson, Johannes. Strödda anteckningar till Natanael Beckmans “Grunddragen af den svenska versläran“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156
.johannes paul80n.
§ 18. Sid. 32. Författaren behandlar här
hexameterbegynnelserna :
Kärrorna rullade fram, kärror rullade fram och kärrorna
rulla fram, och anmärker att i den sista här gifna formen
man genast finner att rytmen är svag just vid ordet rulla.
"Orsaken att kärror kan och att rulla icke kan fylla sin
plats, är helt enkelt den, att kärror är starkare betonadt
och så enligt vår första elasticitetsregel bättre än det
svagare rulla kan förlängas till motsvarighet mot de
trestaf-viga takterna."
Alldeles riktigt, men skulle det vara olämpligt att
säga att kärror bättre än rulla fyller sin plats i schemat
redan på den grund, att dess andra stafvelse är ljudrikare?
§ 19. Anm. B:s uppdelning af Topelii verser:
"Du | skulle ha stått j i de vå[ras led
Du | skulle ha blif vit en ä\ del man"
kan jag icke gilla. I öfverensstämmelse med hvad jag här
ofvan yttrat rörande inledningsversen i Tegnérs Svea, anser
jag, att emfasen i dessa verser icke skapar tvenne
begynnelsetakter, af hvilka den första är enstafvig, den andra
fyrstafvig. Hvad den åstadkommer, det är, att
inkongruensen i den första jambiska foten föga märkes och därigenom
föga stöter. För öfrigt måste jag säga, att en fyrstafvig
fot, sådan som skulle ha stått, ter sig för mig som ett
metriskt monstrum. Ehuru första stafvelsen i skulle är i
jämförelse med stått svagtonig, kunna vi dock icke komma ifrån,
att den metriska ordföljden skulle ha stått börjar och slutar
med höjning. Vi få med andra ord efter min uppfattning
en takt med två starka taktdelar, en på hvar sida om den
svaga taktdelen. Genom sina konsekvenser leder detta rakt
in i den "latiniserande" metriken och det skulle endast vara
följdriktigt att för en sådan versfot använda termen koriamb
— om denna term öfver hufvud kunde med någon
följdriktighet användas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
