- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Andra årgången. 1902 /
218

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4 - Tamm, Fredr. Några fall af ordblandning eller ombildning genom association

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

218

fredr. tamm.

fenbach: Gloss. Lat.-Germ. s. 277) återgifvet med tyska
former som hint-, hind-, kindenhinnen-kalb, -kalp, äfven
osammansatt hind(e), hinn(e) och på svenska t. ex. i Variar.
1538 med hindkaljf.

Huller om buller är lånadt från lågtyska huller de
buller (med II af äldre lt. Id), liksom da. hulter til bulter från
variantformen lt. hulter de bulter. Att man i svenskan satt
in om som förbindelselänk mellan de egentliga lederna,
beror väl på de väsentligen likbetydande uttrycken hwar om
annan, hwart om annat, ännu t. ex. hos Lind 1749
(öfver-sättn. af durcheinander), motsv. nutida sv. om hvarandra,
om hvartannat, samt, under förutsättning af högre ålder i
svenskan, det mera likljudande hummel om dummel (t. ex.
hos Serenius 1734, var. tummel hos Weste).

Hvarom icke är som bekant nyare form för äldre nsv.
frasen hwar ock icke, egentl, "om också icke". I detta
äldre uttryck hade betydelsen af hwar fördunklats, sedan
det i allmänhet upphört att brukas i betydelsen "om", som
hwar icke sällan hade ännu hos Gustaf II Adolf. Måhända
får man antaga, att vid frasens omdaning i någon mån
medverkat ett annat på 1600-talet förekommande hwarom icke
i betydelsen "hvarför icke", lånadt från tyskan, t. ex. hos
Schroderus i Comenii Jan. Ling., början. af § 493: Och
hwarom icke, parallellt med tyska textens Vnd warumb nicht?
Detta uttryck torde, åtminstone ifall det brukats äfven i
indirekt frågesats, lätt hafva kunnat missförstås, då
betydelsen "för" annars var främmande för om i svenskan.

Illfånas är den nutida formen (förekommande hos Hof:
Dial. Vestrog. 1772) af ett verb som i äldre ordböcker, ännu
hos Weste 1807, heter Ulf ägnas. Äldre biformer äro
ill-fännas i Syllabus 1649, art. caleo, samt illfehnas i registret
till Schroderus’ Comenii Jan. Ling., hvars text i § 369 har
illfägnas. Verbets betydelse angifves hos Hof = "mäd oro
åkk ängslann längta ällerr wännta", hos Spegel = "wara
orolig, illa tilfrids", hos Lind 1749 och Schroderus = t. "sich

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:15:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1902/0222.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free