Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4 - Tamm, Fredr. Några fall af ordblandning eller ombildning genom association
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ordblandning eller ombildning genom association. 22’d
ängstigen", hos den senare tillika = "grämma sigh". Det
är afledt af ett fsv. adj. *ilfæghin illa tillfreds, sammansatt
af fæghin glad (grundord till vårt vb. fägna), hvaraf i yngre fsv.
med j för gh i oböjda formen *il(l)feyin (enligt då
brukligaste skrif sättet); jfr af det enkla adjektivet formen fäyin
t. ex. hos Schroderus och fägen i nyare dialekter. Från
detta adj. med äj kan verbet ha fått en nyare variant yngre
fsv. Hl(l)fæina (-feyna), hvars æi kanske sedan likt det
lågtyska ei i flera lånord i yngre fsv. (se Kock: Undersökn. i
sv. språkhist. s. 32—35) eller det nederl. ij i flodnamnet
Rhen = ndl. Rijn (lt. Rin) kontraherades till långt e-ljud.
Ar detta riktigt, så skulle illfehnas hos Schroderus icke
behöfva vara särskildt uppländsk form med dialektiskt uttal
af ä (se Grip i Sv. Landsm. XVIII: 4, sid. 5). Och genom
blandning mellan illfenas och illfägnas hafva kanske senare
uppkommit de båda formerna illfännas och det nutida
ill fänas?
Skepnad kan i sin nutida uttalsform med långt e icke
direkt förklaras af någon fornsvensk form af samma
substantiv, utan e-ljudet måste härstamma från andra liknande
ord, samhöriga med fsv. verbet skipa i bet. dana, göra
beskaffad, nsv. skepa, nu endast brukadt i skepa sig göra sig
till. Väsentligen har väl e i skepnad hämtats från det nu
i bibelspråket fortlefvande subst, skepelse, möjligen därjämte
från det nu obrukliga partic. pass. skepad, fsv. skipadher.
Men äfven frånsedt e-ljudets sekundära art, tycks skepnad
till själfva sin grundstomme vara af blandad härstamning.
Dess ena källa kan hafva varit fsv. skipnadher m., uppvisadt
en gång i motsvarande betydelse såsom öfversättande lat.
forma. Den andra källan var väl fsv. skæpna f.,
förekommande i hithörande betydelse en gång som textvariant till
skapilse, men annars vanligare i bet. öde, skickelse, äldre
nsv. skäpna t. ex. hos Arvidi 1651 (s. 95, utan angifven
betydelse) och hos Grubb 1665 (s. 82 o. 391), motsv. isl.
skepna f. skepnad, gestalt, skapad varelse, samt da. skjæbne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
