- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Andra årgången. 1902 /
226

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4 - Friesen, Otto von. Några ordförklaringar 1—3

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

226

otto von friesen.

2. Nsv. dial. hobal, nno. haaball m. ’högsommar’.

Rietz anför i sitt dialektlexikon ofvanstående ord från
sådana delar af det svenska språkområdet, där man i såväl
äldre som nyare tider träffar egendomligheter, som jämväl
äro utmärkande för norska dialekter. Ordet möter oss i
flere skiftande former, och delvis i något skiftande betydelse.
På Dal och i Bohuslän betecknar hobaln best. f. m. tiden
mellan vårarbetet och slåttern samt mellan slåttern och
skörden. Den första tiden kallas i vissa delar af Bohuslän stora,
den senare lilla hobaln. För Dalarna (Älfdalen) anger Noreen

o

Sv. Lm. IV: 2, 106 äväl f. ’tiden mellan vårsådden och

o

midsommar’, i äv/äs k ’i våras’. Sistnämnda begrepp återges
enl. Rietz äfven med i åvälls eller i åväln. Helsingemål ha
hovil, hovelj huvell m. ’tiden mellan "säsanna" eller "våranna"
och "8låttanna"’. Hovel f. i den helsingska bemärkelsen
anföres slutligen från Västerbotten, hovoll, huvul f. från Jämtland.

I norska dialekter, förekommer ordet hufvudsakligen
östan- och nordanfjälls. Ross anför emellertid ordet också
från Ryfylke. Äfven i norskan träffas en rikedom af
former. Haaball m. torde kunna anses som normalform. Vid
sidan af detta normala subst. masc. finnes ett haavoll,
hob-boll(a) f. Aasen. Ross anger ytterligare ett antal varianter,
däribland høggbäll från Telemarken. Ordet har i Norge
samma betydelse, som är vanligast i Sverge: ’tiden imellem
pløiningen og høslætten’.

I äldre nysvenska känner jag ordet äldst från
dalslänningen Gunno Dahlstiernas Kungaskald pag. P2 recto:

(pleti nu ßoor ®tafmar upöfwer $tiarnor affe
3 faff* gfa&e JBanfc (Joo* Jtøayaren t Qßuur /

Öcß unàrar pà at mj ån (tør nedre (XPaffe:
ÖcØ feer àt l&ngfpeef* Itfang / &t (ßtjpefeeft oc$ £uur.

®an gf&te* nu uft &ef rtrtga fføBafle:

tëma&an ware Qßam de mtåffta føaaße ©tur. 1

o. s. v.

1 Strofen ingår i en af tvenne landtliga "herdar" på Dal
sjungen växelsång till den oförliknelige "herden" Hjalmars (d. v. s. Karl
den elftes) lof.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:15:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1902/0230.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free