Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4 - Friesen, Otto von. Några ordförklaringar 1—3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
228
otto von friesen.
velaktigt — eller om det blott står fast att haf al betyder ’höst’y
så lägger redan betydelsen hinder i vägen för kombinationen
fgutn. hafal-åM. hobalL Äfven andra omständigheter tala
för att orden icke ha något med hvarandra att göra. —
Falk och Torp Etym. Ordb. uppta ordet haaball under haa
’eftergræs’ och tillägga utan att söka någon ny förklaring:
"Ordet synes sammansatt".
Hoball o. s. v. är identiskt med fsv. høgh-bælde,
høg(h)-bælle f. och n. ’pompa, härlighet, ståt, prakt7 och troligen äfven
med fsv. høghvælde, hog-welle, som dock naturligen associerats
med vælde och af Söderwall öfversättes med ’högt välde,
höghet’. Ordet är ett gammalt kompositum af adj. hö-, hä-,
haug- ’hög’ och bælde f. och n. ’ståt, makt, höghet, prakt,
prål’: balder adj. ’rask, mäktig, präktig’. Den ursprungliga
betydelsen hos ordet har alltså Dahlstierna kommit närmast
med "den lustigaste tijden om åhret", eg. ’högsommarprakten’.
Ur formens synpunkt ger hö-, hä- (haug-)6ældi f. och n.
lösningen på de flesta gåtorna i ordets formrikedom. Först
och främst genusväxlingen: vi funno ofvan att ordet
uppträder både som neutrum (ä. nsv. högballe), mask. (haaball,
o
hobal) och fem. (äväl, hovel o. s. v.); hä-6ældi är
ursprungligen èn fem. m-stam; dessa gå som bekant ofta öfver till
neutralt genus; mask. härleder sig från andra appellativa
betecknande årstider: jfr kongruensen i kön mellan vår, somar,
haust i nno. dial. (Telemarken), där — liksom hos motsvarande
ord i fvn. — genus är neutralt; å andra sidan äro dessa
ord i nno. och nsv. dial. för öfrigt liksom i fornsv. (dock
ej var) i regeln maskulina. — Vidare förklaras varianterna
ho-, hå-, høg- i första kompositionsleden. — Om synkopen
af -e i yngre former jfr Noreen Aschw. Gr. § 158, 3.
Hoball, haaball med a i andra kompositionsleden förklaras af den
förkjutning æ>a, som i icke hufvudtonig stafvelse försiggått
i mänga sv. dial. — jfr fsv. liærbærghi > herbare, nsv. dial.
häbbar, se Rietz s. v. —, såväl som i en del norska. Nsv.
hovil med -i- beror på anslutning till den vanliga mask.-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
