- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Tredje årgången. 1903 /
6

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

6

JOHANNES PAULSON.

Skönja du kan dess bruk, det nämns signa tura rerum.

Osynlig själf han arpar och knarpar som iwfrrvillan.

Osynlig för han sitt lif, försvinner, och är £<7/baka.

Det är gärdenas vakt, och kornknarrn är åkerns vette.

Kortsnaggigt gräs, en älfdans med svamp, en sMlfarhlomma.

Blandar sig in som orangeblomman i brudens krona.

Blomstersång, blomsterdoft blandas tillsamman till /mrmonier.

Som en gårdsplan den ligger, fattad af hagens gärdsgård.

Blott i parkens allé hon tvingas stå klippt oeh uppställd

Och bland träden hon bär de skönaste löf, som hjärtan.

Buret af vingar små, när frukten skall ned till jorden.

Ett blott, ett ensamt par, här dragit sig undan vimlet.

För det barnet, som grät. Att skratta för länger lifvet.

Och den räcker till jul! Mig synes det dock en villa.

Söndagsfriden ju rår i sinnet, och söndaøsfröjden.

Natten har flytt, i går var det lördagsnatten1.

Det fanns en tid under antiken, då skalderna, af illa
förstådd metrisk tradition, läto förmå sig att öfver höfvan
frekventera de tunga hexametrarna med tvåstafvig femte
takt, men säkert hafva de klassiska språken lättare
fördragit sådana verser än svenskan gör det. Icke desto mindre
kan jag icke erinra mig, att jag hos någon skald mött en
sådan frekvens af dessa verser som hos Strindberg, och
säkert är att de i den utsträckning, de förekomma hos honom,
strida mot den afsikt, i hvilken skalden valt den metriska
formen — afsikten att låta läsaren känna behaget af ett
rytmiskt schema. Emellertid vill jag icke helt fördöma hvarje
vers, hvars femte fot är tvåstafvig, men där fordras mycken
smak för att bygga en sådan vers så, att den gör sig
metriskt gällande. Jag vill icke här inlåta mig på detaljer.
Jag vill nöja mig med att anföra, att för mitt öra äro
versslut med tvåstafvig femte takt mindre stötande, därest de båda

1 At några af dessa verser kunde en lätt stilistisk ändring
skänka en trestafvig femte fot. Då Strindberg, trots denna nära
liggande möjlighet, föredragit en tvåstafvig femte takt framgår därur,
huru föga hans öm är känsligt för versens välljud. Att i dessa
fall tänka på tryckfel synes mig otillåtet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:15:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1903/0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free