- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Tredje årgången. 1903 /
41

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

EN VIKTIG PROSODISK FR AG A.

41

Dessa stödjepunkter beteckna egentligen blott ett par
ställen inom rytmen, på hvilka den rytmiska känslan erfar
ett behof att hvila. Detta inträffar oftast blott på endera
af dem. Den rytmiska accenten faller då på den
stödjepunkt, som har det största notvärdet. Den sålunda betonade
stödjepunkten blir då rytmens dynamiska höjdpunkt.

Om det maskulina slutfallet (jfr manliga rim) säges:
ju större notvärde sluttonen har, desto kraftigare accent och
ju mindre notvärde, desto svagare accent.

Om de feminina slutfallen (jfr kvinnliga rim) heter det:
i regeln är den första tonen stark och den andra svag.
Åtskilliga undantag från hufvudregeln finnas dock, vid hvilka
den sista tonen accentueras. Detta inträffar a) om den är
synkoperad, b) om den föregås af paus, c) om den förlänges
till den följande rytmens första ton och d) om den är
repeterad. Om den första af de båda feminina sluttonerna är
sönderdelad, så får den sista tonen accent. Stödjepunkten
anses då förflyttad till denna. Den feminina rytmen säges
då vara maskuliniserad.

Man ser häraf, att äfven inom den musikaliska
rytmiken talas om den dynamiska hufvudtonen och den starkaste
accenten, men denna beror af det större notvärdet d. v. s.
längden.

Till samma resultat kommer man, om man betraktar
de s. k. metriska accenterna, begynnelseaccenterna, den
patetiska accenten och insnittens accentuering.

Hvarje rytm delas i ett visst antal takter s. k.
metriska takter, som i notskriften begränsas af de vanliga
takt-strecken. Man antager numera endast en naturlig accent
inom hvarje metrisk takt. Den hvilar på den första
takt-delen och kallas den metriska accenten; alla öfriga taktdelar
anses obetonade. Men äfven den andra taktdelen kan
erhålla en accent af mera metrisk natur; detta inträffar, om
den första, den metriskt betonade taktdelen är sönderdelad.
Den metriska accenten öfverflyttas då på nästföljande takt-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:15:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1903/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free