Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80
ADOLF NOREEN.
i de allmänna Scholarne måste det ju förblifwa såsom det är,
emedan Schole-ordningen så föreskrifwer? Den kan ju ock
lika lätt ändras som den blifwit stiftad, genom högweder-
börlig författning....... Läsa Auctorer mycket och wäl,
förstå dem redigt, känna ordioigten och kunna uttrycka sig rätt,
samt därunder blifwa förd på smaken af det naturliga, det
sanna, det klara, det starka, det höga, som hos dem finnes,
det är ändamålet, det är göromålet, det är hufvudsumman
af alltsammans."
Claësons åsikter i frågan uttalas dels i största korthet
uti hans bekanta afhandling "Om språkets ursprung och
väsende" (1858), dels utförligare i den ännu högst läsvärda
efterlämnade uppsatsen "Om elementar-undervisningen i filosofi
och svenska språket", båda dessa skrifter omtryckta i
"Skrifter af Kristian Claëson" I, Stockh. 1860. Hans ord,
citerade efter sistnämnda arbete, äro som följer:
(s. 287) "Derföre att vi förneka all allmän grammatik,
förneka vi icke vare sig en allmän logik eller en för
skolans alla språk gemensam grammatik. Men just derföre
att denna är och icke får gifva sig ut för annat än en frukt
af abstraktion ur de särskilda gifna språkens grammatikor,
så kan hennes studium först förekomma inom
skolundervisningens sista skede, sedan redan den empiriska
språkkunskapen (och all språkkunskap är empirisk) blifvit nog fast,
att jemförelse mellan de kända språken kan utan
åstadkommande af förvirring anställas. Då, men också först då, är
en i viss mon gemensam grammatik ej blott oskadlig, utan
bestämdt nyttig.....(s. 316) Barnaåldern är icke
abstraktionens tid. Barnet lär sig derföre vida lättare begripa de
grammatiska kategorierna, om det får anknyta dem vid ett
främmande ändelserikt språks paradigm, än om det skall
fästa dem omedelbart vid vissa (och det just de allra
abstraktaste — tillvaro, verksamhet, ting o. s. v.) af
bestämningarna hos betydelsen af modersmålets ord; utom det att
just vanan att begagna de senare till dagligt bruk gör det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
