Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108
ERNST A. MEYER.
ofta gentemot främmande språk) eller också blifva för vårt
omdöme andra moment afgörande, hvilka under normala
förhållanden få träda tillbaka för artikulationsföreställningen.
Dylika moment äro framför allt den fysiologiska
intensiteten hos ljudintrycket, beroende af dess fysikaliska
intensitet, kvantiteten af ljudet samt tonrörelsen.
På detta sätt förklaras nu enligt min åsikt
accentförskjutningarna vid fonogrammens ömvändning. Låt oss först
ta i betraktande de på sid. 105 här ofvan anförda fallen.
sagita, uttaladt af mig och R. H., hördes vid
ömvändning som atigas. Hvarför ej såsom atigas?
Emedan det enskilda ljudets tonrörelse och tidsutdräkt
i det omvända fonogrammet fullkomligt afvika från det som
man kunde vänta i det normalt uttalade atigas. Ett normalt
atigas borde höras på följande sätt: kort a, som begynner i
medel tonhöjd och håller sig på samma höjd eller stiger
något — kort t — kraftig aspiration — kort ansatt med
högre ton än den hvarmed a slutade, sedan något stigande,
för att sluta med lägre ton än vid början — långt g —
kort a, tonen lägre ansatt än i slutet af i och sedan jämnt
och hastigt fallande och slutande lägre än det första a
började — s. Men vid ömvändningen af fonogrammet sagita
höra vi följande: långt a1, tonen mycket djupt ansatt och
jämt stigande till medelhöjd — långt t — ingen aspiration
— kort i, ansatt högre än a slutade, något stigande, sedan
fallande — kort g — kort a, tonen något lägre ansatt än
den hvarmed i slutade, ungefär i den höjd som det första
a slutade på, hållande sig jämn eller blott föga fallande, —
s. Som synes, tonrörelser och ljudkvantiteter sådana som
aldrig förekomma i normalt språk. Det omvända
fonogrammet ljuder fullständigt främmande för örat, gängse
associationer af ljudbilden med artikulationsföreställningar stå icke
1 Obetonade "korta" slutvokaler framför paus äro enligt min
erfarenhet i de flesta språk betydligt längre än de motsvarande korta
vokalerna i betonad stafvelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>