Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
224
JOHANNES PAULSON.
Anteckn. pag. 158 har jag fäst Beckmans
uppmärksamhet vid, att den enstafviga takt, hvilken han sätter i
första rummet i sin uppräkning af den svenska versens
takt-former, saknar namn, och jag har hemställt till honom, om
icke detta betyder att traditionen icke känner den
enstafviga takten. Nu skulle man vänta att Beckman vederlade
mig genom att ur den poetiska litteraturen visa fram
enstafviga takter och egentligen är det ogint af honom att
icke göra det. Men hvad gör han i stället? Jo, Kl. teor.
pag. 86 försäkrar han mig att Galenus efter hans
öfvertygelse "saknar namn på blodomloppet därför att han ej kände
blodomloppet. Men denna omständighet väcker hos mig (d.
v. s. Beckman) icke det ringaste tvifvel om att blodomloppet
existerar".
Jag vill inte gärna vara elak, men jag kan icke dotøa
för mig att Beckmans resonnemang i denna punkt påminner
om det klassiska svar, som en gång skall ha gifvits på
hälsningen God dag. Däremot ignorerar Beckman att jag
framhållit, att i den metriska taktens begrepp ingår att den skall
bestå af både stark och svag taktdel, om också den senare
icke alltid får sitt uttryck i språkligt material, ty den
enstafviga takt, som uppkommit genom synkope eller katalex,
erkänna vi alla, men det är icke den Beckman menar med
sin enstafviga takt.
I den Tegnérska versen:
Och med flintknif i härda händer
fattar Beckman de båda första stafvelserna som en
ingångssänkning. Jag åter fattar dem som en själfständig takt. Det
gläder mig att kunna berätta för Beckman att ett par af
de många, som enskildt till mig yttrat sig om min kritik
af hans verslära sagt. att Beckman i denna punkt har rätt
och jag orätt. Men jag skall taga motsägelsen med mera
lugn än Beckman tyckes förmå. Jag skall inskränka mig
till att fråga Beckman:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
