Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
O. ÖSTEKGREN.
Här blir det liktydigt med ’fransoseriet’ ofvan. I Pol. II. I4
talas om ’gallicerade talesätt’, där uttrycket åtminstone har
känslo-pregnans, och på samma sätt i Pol. IV. 481: ’med
Dalin blef gallicerandet en uteslutande regel och den
Fransyska smaken allmän’.
Att Tassos Gerusalemme liberata ’ej b.ehagat
Gallika-nerna, finner jag naturligt’ skrifver Hammarsköld 1806 RH
230. Med detta uttryck på ’fransoserna’ sammanhänger
Livijns ’Gallicaniske Apor’ Pol. I. 434, och Elgströms
ironiska ’de förständiga människor, som här nitälska för den
gallikanska trosbekännelsen’ Fr. 124. I Jour 1811, sid. 488
citeras ett yttrande ur ’Anmärkn. i Sv. Hist.’ om den 1768
utkomna tidskriften ’Philolaus Parrhesiastes. Eller den
Pratsjuke Fritalaren’, som där kallas ’ett Original af en Svensk
Politisk Weckoskrift; alldeles i den massiva Engelska och
Anti-Gallikanska smaken’. ’Galliceringen’ har äfven skapat
några uttryck, i hvilka båda kontrahenterna Gallia och
Suecia fått släppa till hvar sin del. ’Någonting så skönt som
kören i Trakinerinnorna ha Gallo-Suecanerna aldrig sett7
skrifver Hammaraköld 1806 till Livijn, RH 235, och samma
år diskuterar han — i anledning af Wallins öfversättningar —
med vänner om sättet att öfversatta klassici: ’Antingen skall
man öfverflytta allt eller intet, antingen ge de gamle i sin
rätta skepnad, i sin antika kostym, eller göra dem helt och
hållet till infödingar, endast i stilens behag, i ett oaflåtligt
sträfvande till ren objektiv skönhet imitera dem. Så snart
åter man bibehåller anledningen och ungefär meningen i ett
romerskt eller grekiskt poem, men i rim uttänjer, stympar,
blomstersår och gallo-svetiserar #det, så bryter man icke
allenast emot den aktning, man är skyldig ett stort snille, i
det man RH 242. Längre fram i samma bref
förekommer ock det enkla ’svetisera’: ’Hr W. har en synnerlig lust
att svetisera latinska ord der det icke behöfs’. Troligen är
det Hammarsköld, som först begagnat bildningen. I
Polyfem II. 42 förekommer visserligen ordet på nytt i en
granskning af Wallin: ’Flere skulle med denna (d. v. s.
öfversättaren) tro, att med öfversätta förstodes, att bibehålla
anledningen eller ungefärliga meningen af ett Grekiskt eller
Romerskt Poem, och derefter i rim uttänja, stympa,
blom-sterså och gallosvethicera detsamma’, och granskningen
uppges af Ljunggren vara gjord af Livijn och vara skrifven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
