Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
 << prev. page << föreg. sida <<      >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BREFSTIL OCH STRIDSSTIL FR ÅN 1800-TALETS BÖRJAN. 37
redan 1806 (Lj. IV. 156). Emellertid förhåller sig saken
så: Livijn sände den, under namn af ’commentarius’, till
Hammarsköld 27 april 1806, och understälde den hans mogna
ompröfvande. I sitt nästa bref önskar han, att
Hammarsköld skall författa en estetisk kritik öfver Valerii ’Qvinnan’,
och föreslår, att de skulle ingå ett Zoiliskt bolag. I svar
på dessa båda bref meddelar H. några anmärkningar till
Wallin och därpå följer bl. a. det ofvan citerade stycket,
som ju delvis ord för ord öfverensstämmer med citatet från
Polyfem. Livijn har alltså vid omarbetning använàt H:s
anmärkningar till hans ’commentarius’, och uppsatsen i
Polyfem kan alltså i viss mån återföras pä ’Zoiliska bolaget’.
Liksom Hammarsköld tycks vara den flitigaste
användaren af ’gallik an’-orden, så är han äfven — jämte den
brinnande, våldsamme Elgström — en älskare af de
känslostarka ’galloman’-orden. Han skrifver till Livijn 1809: ’Om
man gjorde sådana yttranden härstädes bekanta, skulle det
bli blått och grönt för alla här varande gallomaner’ RH 347,
och något senare: ’Meurling, som undervisar Recensiorer i
det Kejserliga tyska språket och är så stolt öfver detta
förtroende samt sin erhållna lager, att ingen prisbelönt
galloman, till och med aftonen d. 20 Dec., kan öfvergå honom
i förlitande på egen skicklighet’ RH 389. Hos Elgström
finner man utbrott som: ’Nej, djäfvulen skall en gång
anfäkta gallomanerne’ Fr. 11, ’Men ett evigt hat till
gallorna-nerne’ Fr. 22, ’de fördömde trångbröstade gallomanerne’ 1810,
Lj. IV. 70, not, och det något lugnare: ’Lyceum utgår snart
ur boktryckaremörkret och förargar gallomanerne’ Fr. 100.
Han bildar också afledningen ’gallomanisk’: ’detta fördömda
gallomaniska slägtet’ Fr. 11, och substantivet ’gallomani’,
som ifråga om betydelsen i viss mån kan jämföras med
’fransosen’ och ’gallicism’ ofvan, har jag först funnit hos
honom i Pol. I. 233: ’Ni vill utrota det ensidiga i vår kultur,
förqväfva Gallomanien\ Emellertid antar jag, att det
användts äfven tidigare (kanske Thorild?) ty hos
Hammarsköld finner man redan 1809 en egendomlig samntansättning
eller afledning däraf i ett bref till Livijn: ’Skulle jag icke
dagen efter Sv. Akademiens högtidsdag skrifva till dig,
gamle, redlige Gallomanimisos, så vore jag en nors’ RH 391.
Kanske finnas äfven liknande bildningar i Tyskland? Ordet
gallomani träffas för öfrigt senare hos Hammarsköld (Nils
Nyberg) Fr. 146: ’våra värde landsmäns gallomani; vidare
 << prev. page << föreg. sida <<      >> nästa sida >> next page >>